Gig-ekonomin ökar i popularitet. Förutom att det ger människor ett sätt att få work-life balance, arbeta flexibelt och med vad man känner för ger det småföretagare ett smidigt sätt att hitta kompetens till både längre och kortare uppdrag.
När Rasmus Solholm jobbade inom bemanningsbranschen fick han höra skräckhistorier om människor som inte fick betalt efter utförda jobb. Han kände att han ville städa upp i branschen.
– Jag fick en idé om att starta en tydlig och enkel samlingsplats för såna typer av jobb. Då, för två år sedan, var gig-ekonomin redan igång och jag kände att det var någonting att satsa på.
Att gig-ekonomin växt som den gjort tror Rasmus beror att allt fler vill ha work-life balance, att själva kunna planera sin tid.
Han skissade fram en applösning och företaget Gigstr var fött. I dag har han även en hemsida, där man både kan söka jobb och bli uppsökt.
Fritt och flexibelt
20-30 procent av alla europeer har frilansande jobb, i Sverige är siffran 28 procent. 65 procent av gig-jobbarna är studenter. Därför har Rasmus valt att rikta sig mot den målgruppen.
– Studenterna blir anställda av oss för varje jobb. Vi fakturerar företagen och betalar ut löner. På så sätt slipper både företagen och studenterna all administration och de försäkringar som krävs.
Studenterna slipper strulet med alla papper och hålla koll på skatter och får samtidigt in en fot i arbetslivet och möjlighet att träffa på sin framtida arbetsgivare.
– Jag tror också att gig-jobb väcker entreprenörsådran hos vissa studenter. Just att det är så flexibelt, de har frihet att själva planera sin tid.
Rasmus tycker att begreppet gig-ekonomi är missförstått.
– Folk tror att det bara handlar om korta, tillfälliga jobb. Att det skulle vara ett slags Über för ströjobb. Jag ser gig-ekonomi som ett sätt att möjliggöra för folk att planera sitt jobb och sin fritid. Men på senare tid har begreppet blivit mer etablerat och ett smart sätt för företag att hantera personal.
Passar alla branscher
Gig-jobbare passar alla typer av branscher. På Gigstr har söks allt från eventpersonal för kortare uppdrag till receptionister och ekonomiansvariga på del- eller heltid.
– Studenterna tar inte vilket jobb som helst. De vill att det ska vara roligt, lärorikt och att det finns en möjlighet att växa.
Vissa använder även plattformen som rekryteringsverktyg. Först hyr de in en giggare som de sedan anställer.
Rasmus tycker att gig-ekonomin och bemanningsbranschen har smält ihop allt mer, men fortfarande finns det skillnader.
– Bemanningsföretagen är våra största konkurrenter. Men med vår plattform kan man hålla det mer öppet. De som söker jobb får inte en kontaktperson som bestämmer vad de ska jobba med. Här är det företagen och studenterna som bestämmer.
Vad är utmaningen med att gig-ekonomin växer sig allt större?
– Det blir allt större press på företagen att synas och vara tillgängliga på de plattformar som finns nu när möjligheten att jämföra olika alternativ blir större.
Han tycker dock att det är mest positivt.
– Av egen erfarenhet vet jag att personal är en tung post. När man enkelt kan hyra in personal för olika uppdrag spar man både pengar och slipper fastna i administration. Istället kan man fokusera på att växa sin affär.
Våga testa en gig-jobbare
För de som väljer att bli giggare finns fortfarande en del komplikationer när det kommer till trygghet.
– När man blir äldre, skaffar barn och lån tror jag fortfarande många vill ha tryggheten av en tillsvidareanställning. Jag är övertygad om att samhället, facken och vi plattformar kommer att hitta en lösning även där. Men för studenter är detta perfekt, de har ofta inte börjat tänka på privat pension och de arbetar oftast deltid.
Sist, men inte minst, vill Rasmus uppmana alla småföretagare i behov av hjälp att testa att ta in en gig-jobbare.
– Du kan enkelt hitta någon och bara betala för den faktiska tiden personen behövs. Du slipper all administration, får ett större nätverk och jobbar på din employer branding. Det passar för alla branscher och för alla typer av uppdrag som studenter kan utföra.