Jobbet är inte längre en plats man går till, det är någonting man gör. Det har även speglat hur dagens kontor ser ut. Växter, soffor och bibliotek letar sig in i kontorsmiljöerna.
Från att alla hade ett eget rum gick vi till öppna kontorslandskap. Sen kom flexkontoren, där den som kom först fick välja plats, nu kommer de aktivitetsbaserade kontoren allt starkare.
Tiden då vi alla hade egna kontor med plats för radvis med pärmar är sedan länge förbi. För att spara yta flyttade vi ut i kontorslandskap, men fortfarande hade alla sin egen arbetsplats. Sen fick vi inte behålla våra skrivbord, utan blev tilldelade ett skåp där allt vi ville ha kvar på kontoret skulle få plats. Den som kom först in på morgonen fick nöjet att välja dagens arbetsplats.
Med dagens teknik kan vi jobba var som helst, när som helst. Därför har en ny trend uppkommit inom kontorsvärlden.
– I och med att vi blir allt mindre beroende av en fast arbetsplats växlar fler företag till aktivitesbaserade kontor med olika miljöer att förflytta sig mellan. Miljöer som stödjer olika typer av arbeten, säger Charlotte Vikström, Affärsutvecklare Framgångsrika arbetsplatser, på Norrporten.
De aktivitetsbaserade kontoren är ett fenomen som funnits i Holland ganska länge och de senaste 2–3 åren har det växt sig allt starkare i Sverige. Det började i Stockholm, men nu växer det mer på både på större och mindre arbetsplatser.
– Det är mer än bara kontor, man har tillfört olika funktioner, till exempel tysta zoner för dem som behöver arbeta ostört och aktiva zoner för dem som behöver input från kollegor.
Kontor har alltid varit synonymt med skrivbord, så är det inte på de aktivitetsbaserade kontoren. Alla har inte varsitt skrivbord, men det betyder inte att man minskar på ytan. Istället skapas andra inspirerande miljöer.
”I och med att vi blir allt mindre beroende av en fast arbetsplats växlar allt fler företag till aktivitesbaserade kontor med olika miljöer att förflyttasig mellan”
Charlotte tror att en anledning till att fenomenet växer beror på att vi allt mer arbetar i projektform.
– Då behöver man sitta med sin projektgrupp, men den är inte statisk. Nästa projekt innebär en ny grupp, då är det oflexibelt att vara bunden till en speciell plats.
Eftersom inte alla anställda har varsitt skrivbord förväxlas de aktivitetsbaserade kontoren med flexkontor, som växte sig stort under 90-talet.
– Då hade ett företag med 100 anställda 75 skrivbord, den som kom först fick välja plats. På ett aktivitetsbaserat kontor finns det oftast fler platser än anställda, exempelvis vid större bord för projektarbete och i soffor.
Tekniken gör inte bara att vi blir platsoberoende, den gör att gränserna mellan arbete och fritid blir allt mer flytande. Vi är ständigt uppkopplade och passar på att svara på mail oavsett när de kommer. Det syns även på kontoren.
– Kontoren liknar allt mer vardagsrum. Man tar in mer soffor, fåtöljer, växter och bibliotek. De tidigare sterila miljöerna bli mer humana.
Arbete är inte en plats man går till
I dag finns ett helt nytt tänk kring arbete, för att locka till sig nya talanger måste arbetsgivare tänka till om vad de erbjuder sina anställda.
– För 10 år sedan var arbete en plats att gå till, i dag är arbete någonting man gör. Det nya tänket kring arbete handlar om tillit. I de nya kontorsmiljöerna ser chefen inte alltid dig. Cheferna vill inte heller veta om du är på jobbet eller inte, de vill se vad du gör.
Charlotte jobbar med framgångsrika arbetsplatser på Norrporten, vi blev självklart nyfikna på hur man skapar framgångsrik arbetsplats.
– Det viktigaste är att utgå från vilka behov företaget har. Behovet styrs av företagets vision. Att byta kontor är inte bara en lokalfråga, man måste fråga sig vad man vill uppnå. Om det är att personalen ska samarbeta bättre eller om man vill erbjuda en attraktiv arbetsplats måste kontoret stödja det.