Svenskar är bland de bästa i världen på att engagera sig volontärt. Även om man inte arbetar med välgörenhet på heltid kan alla vara med och bidra på olika sätt för att världen ska bli en bättre plats. Inom välgörenhetsarbete finns mycket hjärta, men inte alltid lika mycket hjärna. Det vill killarna i Nema Problema ändra på.
Att effektivisera välgörenhetsarbete är någonting Philip Robertsson och Ville Skoglund, som driver den ideella organisationen Nema Problema, brinner för.
– I välgörenhetsarbete finns otroligt mycket hjärta, men ibland glömmer man att titta på vad insatserna faktiskt har för påverkan. Man glömmer hjärnan, säger Philip.
De försöker kombinera hjärta och hjärna för att kunna göra ännu större social impact.
– Ett sätt är att titta på forskning, vad är det som fungerar. I vårt fall, titta på vad som skapar god integration och försöka implementera det efter den kontext vi lever i, säger han.
De jobbar aktivt med att mäta vilket resultat insatsen fick och hur kan de förbättra sig.
– Det är någonting som glömts bort lite grann om man tittar historiskt på välgörenhetsarbete.
Nema Problema startade med välgörenhetsprojekt i Afrika. I slutet av 2016 var projektet slut. Då sa en av medgrundarna, Robert Moldén, att de skulle bjuda in barn och ungdomar som inte hade någon att fira jul med till Nema Problema.
– Vi trodde att det skulle få lite spridning på sociala medier och att ungefär 20 barn skulle komma. Men det blev helt viralt, förstasidan i DN och Nyhetsmorgon i TV4. Det kom 200 personer, nästan alla var ensamkommande flyktingbarn. Det gick rakt in i hjärtat, säger Philip. Alla som kom fick fylla i en önskelista. På första plats kom en svensk kompis och på andra ett jobb.
– Då kände vi att vi måste göra någonting. Det blev startskottet på Nema Problemas integrationssatsning.
Innan hade Philip arbetat för Nema Problema vid sidan av, nu gick han in på heltid tillsammans med Ville. De valde att göra en egen satsning och inte gå in under exempelvis Stadsmissionen.
– Jag har haft engagerat mig som volontär innan. Det har varit givande, men jag har känt mig tillbakahållen av gamla regler. Därför ville vi ta tillvara på vår entreprenöriella spirit och få in företagandet i den ideella sektorn, säger Ville.
Val av företagsform
Nema Problema skulle vare en icke vinstdrivande organisation, då fanns några olika alternativ att välja mellan. Ett alternativ är aktiebolag med begränsad vinstutdelning.
– Det vi valde mellan var insamlingsstiftelse eller ideell förening, säger Philip.
– Vi valde ideell förening för att vi ville markera att det inte är ett företag. Vi vill göra en social impact, inte tjäna pengar, säger Ville.
En annan anledning är att man större möjlighet att få ekonomiskt stöd om man är en ideell förening jämfört med ett vinstdrivande bolag om man vill samarbeta med en kommun.
– Samtidigt exkluderas man ur vissa processer. Exempelvis vid en upphandling eller Vinnovautlysningar, där krävs att man har ett bolag, säger Ville.
Han berättar att svenskar är bland de bästa i världen på att engagera sig i ideella föreningar.
– Det är coolt att kunna implementera det i integrationsarbetet. Våra medlemmar får komma på årsmöten och vara med och bestämma. De får en inblick i den delen av det svenska samhället.
Hur skulle de hjälpa?
I starten tittade de på hur de skulle kunna hjälpa till med integration på bästa sätt.
– Vi testade olika aktiviteter innan vi bestämde oss för vad vi skulle satsa på och smalnade av verksamheten, säger Philip.
Valet föll på två olika spår, yrkesrelaterad och social integration.
– De går ofta hand i hand. Ett socialt kontaktnät bäddar för fler möjligheter att hitta ett jobb, säger Philip.
I den yrkesmässiga delen jobbar de med mentorskap. Nyanlända paras ihop med en mentor och få gå ett coachingprogram över ett år.
– Målet är att jobba för att ta steg mot arbetsmarknaden eller utbildning.
I den sociala delen satsar de på högtidsfiranden fem gånger per år.
– Vi bjuder in tusentals människor att komma och fira högtider med oss. Då försöker vi ha en bra spridning på människor med olika bakgrund. Vi försöker designa det så att folk faktiskt pratar och lär känna varandra för att det på sikt ska skapas långsiktiga relationer.
Hitta målgrupper
De arbetar på olika sätt för att få människor att få upp ögonen för deras arbete.
– Att komma i kontakt med nya personer i Sverige är inte svårt. Där finns en lång kö med människor som vill träffas, engagera sig och hitta jobb. Det är svårare att engagera etablerade svenskar.
I mentorprogrammet för ungdomar samarbetar de med skolor, kommuner och HVB-hem.
– Etablerade unga vuxna mentorer hittar vi via våra sociala nätverk. Det finns också sidor man kan lägga upp volontäruppdrag på.
I mentorprogrammet för akademiker har de ett samarbete med Stockholms Stad.
– Mentorer hittar vi på sociala medier, men också genom företagssamarbeten. Vissa företag har en policy där de anställda exempelvis får engagera sig som volontärer en timme i månaden.
Till eventen är det sociala medier, men även tidningar, radio och TV som uppmärksammar Nema Problemas arbete.
Ingen kan göra allt, alla kan göra något
Vill man engagera sig som företagare finns många bra sätt att hjälpa till på.
– Du kan till exempel ge en pro bono tjänst och hjälpa en ideell förening med det du är bäst på. Eller låta anställda arbeta med välgörenhet en timme i månaden. Alla bidrag uppskattas, säger Ville.
– Den hjälp vi får, med redovisning och marknadsföring, är ovärderlig. Det spar oss så mycket tid och energi och tillåter oss att fokusera på det vi är bäst på, fortsätter han.
Ett starkt varför
Både Philip och Ville kände tidigt att de ville göra någonting för världen.
– Jag har varit värderingsdriven länge, men det fördjupades efter gymnasiet när jag åkte på en resa med en välgörenhetsorganisation. Då fick jag uppleva världens orättvisor på riktigt. Där bottnar det för mig, säger Ville.
– För mig kom också ett slags uppvaknande efter gymnasiet. Jag tittade på vad som skapar tillväxt i fattiga länder och intresserade mig för det. Sen visste jag inte hur, skulle jag engagera mig politiskt eller starta en förening, säger Philip.
Varför de har valt att göra det på heltid beror på att det både är roligt och härligt.
– Även när jag knackar administration gör jag det för en bra anledning. Jag behöver inte tänka på mitt varför, det finns med hela tiden.
Alla behöver integreras
Under de två åren de har jobbat med integrationsfrågor har det hänt mycket.
– De flesta asylsökande kom under 2014 och 2015, 81 000 respektive 163 000 stycken. Då var det väldigt påtagligt, säger Ville.
Intresset är fortfarande högt, men att det stora civila engagemang som uppvisades 2015 har svalnat.
– Nu har frågan seglat upp på agendan i politiken på ett sätt vi inte sett tidigare. Det var en av de viktigaste frågorna för väljarna i valet. Det finns en stor efterfrågan på insatser från samhällets sida. 2015 var det väldigt påtagligt och många engagerade sig för att hjälpa de som kom, idag har dock det stora engagemanget bland svenskar svalnat.
Om man ser till framtiden kommer allt fler människor röra på sig runtom i världen.
– Sverige kommer fortsätta ta emot människor. Det vore en dröm att kunna vara med och bygga bra integrationssystem för att de ska må bra snabbt. Och för att Sverige ska kunna tillgodogöra sig deras resurser, vilja och kämparglöd, säger Philip.
De vill också ändra synen på integration.
– Det målas ofta upp som en ödesfråga. Som någonting omöjligt och svårt. Det man inte ser är den otroliga kraften som finns i civilsamhället i form av volontärer och mentorer. Den styrkan lyfts allt för sällan.
En viktig grundpelare i allt de gör är att de som kommer inte ska bli som oss.
– Alla som bor i Sverige ska kunna leva tillsammans i framtiden. Det kommer krävas anpassning, svenskar behöver också integreras i framtidens samhälle, säger Ville.