Dagen efter!
För vissa betyder det huvudvärk och kanske en smula ångest, för oss innebär det ett vakuum. Klockan börjar närma sig 11 och ingenting har hänt här. Öppnar en webbsida, läser en rad. Stänger ned igen och stirrar ut i tomma luften. Eller egentligen på utsikten från kontoret. Kolla bilden, inte helt fel!
I söndags var det en produktionspeak, natten mellan söndag och måndag sov jag, Patrik och Joséphine 7 timmar. Sammanlagt. Patrik var värst, han satt här till 4.30, sov 1,5 timme och började jobba 6.00 igen. Men vi hann, tidningen ligger i tryckpressarna och kommer att finnas med oss under nyföretagarturnén om 2 veckor.
När det lugnar ned sig lite efter en stressig period börjar man öppna ögonen igen. På väg till jobbet kom tanken: shit, vitsipporna har slagit ut. När hände det? Det är så vackert, våren är på väg. Och jag hann faktiskt rikta ansiktet mot solen och njuta. Om än för bara en liten stund.
Nej, dags att försöka satsa framåt, försöka undvika att hamna i samma sits nästa gång.
Hur känner ni dagen efter en stor deadline. Infinner sig samma känsla av tomhet?
Bilden ovan: Kl 2.00 i söndags natt såg det ut så här på Patriks skärm. Kanske inte bästa tiden att formge Nyföretagarbarometern…