Han åkte på weekendresa till bergen med familjen, men de kom aldrig hem igen. Turkcyprioterna hade tagit sig in i norra Cypern och Frixos Papadopoulos tvingades att ge sig av. Sverige blev familjens nya hemland, men han saknade det grekiska köket. Det här är historien om hur Frixos lärde svenskarna att äta oliver, fetaost och inte minst, halloumi.
Frixos Papadopoulos haltar in på Fontanas kontor. Han har legat hemma i två veckor efter en operation i foten. Det märks att han varit saknad. Personalen kommer och kramar om honom och undrar om han inte borde ha stannat hemma lite längre. Men att ligga still och läsa eller titta på tv är inte Frixos favoritsysselsättning. Han vill vara där det händer.
Väggarna i kontoret berättar familjeföretagets 40-åriga historia. Bilderna visar när Frixos sprang med OS-facklan i Stockholm, när han tog emot en medalj från kungen, skakade hand med Cyperns president och när han överlät vd-posten till sonen Loizos Papadopoulos.
Dottern Corina Papadopoulou, vice vd, tar en paus från korrekturläsningen av mamma Maros kokbok som snart ska tryckas och visar in i konferensrummet, med glasrutor mot det stora varulagret.
– Det är verksamhetens kärna. Jag är där hela tiden, nästan för mycket, skrattar hon.
Entreprenörskap sen barnsbenen
Redan som liten hjälpte Frixos sin pappa som drev ett café och en livsmedelsbutik.
– Jag plockade oliver, skötte fåren och getterna, gjorde halloumi och pressade olivolja. Jag växte upp med naturen, utan stress och utan bilar. Vi var lyckliga.
Han växte upp, byggde upp sitt eget företag, träffade sin fru Maro, byggde ett hus åt familjen och skaffade två barn. Oroligheterna på Cypern trappades upp medan familjen i bergen över helgen. 1975 tog sig turkcyprioterna in i norra delen av landet och beslagtog familjens hus. De blev tvungna att fly. Eftersom Maro hade en släkting i Sverige var det här de hamnade. Närmare bestämt i Tyresö.
– När vi kom hit kändes det som att komma till en helt annan planet. Vi ville åka hem direkt, men tänkte att vi skulle stanna någon månad tills turkarna lämnade tillbaka vårt hus och min nybyggda aluminiumfabrik. Men det fanns ingen återvändo.
Frixos berättar att de första året var jobbiga, men de hade tur och fick uppehållstillstånd efter 45 dagar. Maro fick jobb som damfrisör i Tyresö.
– Jag var svetsare och fick jobb på Arlanda. I två års tid jobbade jag där, under vintern utomhus i minus 25 graders kyla. Det var inget liv.
1977 var familjen på besök hos Frixos bror på Cypern. I kylen hittade han plåtburkar med Fontana fruktjuice. Genast fick han tanken att sälja dem i Sverige, då utbudet på juice var skralt på den tiden.
Han åkte tillbaka till Sverige igen, jobbade på dagarna och åkte runt på kvällar och helger för att försöka sälja sina produkter.
– Pappa sa till mig att det bästa du kan göra är att sälja mat. Jag ville bli svetsare eller rörmokare. Han undrade hur jag skulle kunna konkurrera med de stora industrierna i Sverige. Oavsett vad som händer måste alla människor ha mat.
Lärde svenskarna äta medelhavsmat
På den tiden fanns det inte grekisk olivolja i Sverige och oliver kunde man bara hitta i utländska matbutiker. Fetaost fanns i 15-kilos burkar. Aubergine och zucchini visste konsumenterna inte vad det var. Mat som Frixos själv saknade.
– Sakta, sakta började jag importera grekiska och cypriotiska produkter.
Oliver, olivolja och fetaost gick hem direkt, men halloumin gick lite trögare. På 80-talet importerade han 40 kilo av den nu så populära osten. Det tog ett helt år att sälja.
– Eftersom svenskarna var på semester på Cypern trodde jag att det skulle gå att sälja halloumi på en gång. Jag fick kämpa i 15 år innan halloumi blev känt. Men jag är envis.
För att få oss att öppna ögonen för produkten han växt upp med åkte Frixos runt till olika butiker för att demonstrera halloumin.
– Folk visste inte vad det var, men alla som smakade blev tokiga i gnisselosten, som den kallades, berättar Loizos.
1995 kom han med förslaget att de skulle göra radioreklam.
– Reklamen löd: vi ska ggggrilla hhhhalloumi. Det var den dummaste reklamen, men det blev en jättesuccé, skrattar Frixos.
I dag är det svenskarna, näst efter cyprioterna som konsumerar mest halloumi per person i världen. Tack vare Frixos.
I pappas fotspår
Liksom Frixos har även Loizos och Corina jobbat med pappa när de var små. I dag är det syskonen som äger och driver familjeföretaget, men det var inte självklart att det skulle bli så.
– Jag flyttade till London och s
tuderade. En dag ringde pappa och bad mig komma till en mässa i Tyskland och träffa honom. Då kom jag på att det är det här jag vill göra, säger Loizos.
Corina följde företaget från håll under en lång tid. Även hon flyttade till London för att plugga.
– Det var jättespeciellt. Varje gång jag kom hem var företaget större och större. Jag minns när jag ringde till pappa och var så glad för att de hade blivit listade på Ica. Jag kom ihåg att jag tänkte jaha. Nu fattar jag hur stort det är, jag skäms nästan att jag inte förstod det.
Efter tio år som producent och regissör på MTV fick Corina barn, då var det svårt att jobba dygnet runt som hon tidigare gjort.
– Jag sa upp mig och öppnade en skandinavisk barnbutik. Butiken gick bra, men efter fem år fick jag för mig att vi skulle flytta till Sverige. Retail är tufft och jag ville inte göra det resten av livet. Pappa sa att jag skulle komma och jobba lite på Fontana och jag kände att det är väl dags att prova. När jag började tog det inte lång tid innan jag kom på att det här är det roligaste jag någonsin jobbat med.
I början jobbade hon som kommunikationsansvarig, men Loizos ville att Corina skulle bli vice vd.
– Ni skrattar nu, men jag tyckte det var jättejobbigt. Jag ville inte komma i konflikt med min bror, man vill ju inte sabba familjen. Men vi har olika styrkor och tar hand om olika frågor.
För Frixos är det en dröm som går i uppfyllelse nu när barnen tagit över. Själv är han kvar som styrelseordförande.
– Jag kommer med idéer, dumma idéer, skrattar han.
Säljer bara det han vill bjuda familjen på
Under de 40 år som Fontana har funnits har Frixos och Maro rest runt för att hitta de allra bästa produkterna. Förutom smak och kvalitet har de tittat på saker som hur leverantörerna behandlar djuren och hur de sköter sina transporter.
– Jag har koll och köper inte bara de billigaste varorna. Om jag inte vill bjuda familjen på produkterna vill jag inte heller sälja dem.
Många av Fontanas leverantörer och producenter har Frixos jobbat tillsammans med under hela tiden.
– Pappa började prata med dem, nu dealar Loizos med andra generationen. Det som särskiljer oss, det som gör oss unika, det som gör att vi kan hålla så hög kvalitet och ständigt förnya oss är våra långsiktiga relationer med producenterna, berättar Corina.
– Stora företag har längre till beslut, vi är snabbfotade och har lyckats lansera en ny produkt på mindre än 24 timmar, fortsätter Loizos.
Han ser inte de större företagen i branschen som konkurrenter, snarare som kollegor.
– Ju fler kollegor man har desto mer sporrar det en att ta fram någonting nytt. Konkurrens är bra, då är det upp till bevis. Det bästa är när man blir kopierad, då har man lyckats. Pappa var först med halloumi och fetaost, nu har alla det.
Näsa för affärer
Att Frixos har en näsa för affärer råder ingen tvekan om. I mitten av 80-talet började han importera solmogna flygtomater.
– Jag kände han som hade hand om Apollos turistflyg. På skoj frågade jag om vi inte kunde flyga hit tomater från Teneriffa. Varje söndag kom det det flygplan från Teneriffa som man kunde lasta 20 000 kilo varor på.
Tomaterna plockades på fredagen och måndag morgon klockan fem hämtade Frixos dem på Arlanda och levererade till Ica och Coop centralt.
– Då fick hela marknaden i storstockholm färska tomater. Det blev kalabalik mellan november och februari då jag levererade solmogna flygtomater. De tomaterna som fanns i affärerna under vintern då var inte goda.
Han flög in tomater under fem års tid, sen skulle de minska bagageutrymmet och lasta fler passagerare på flygplanen.
– Då slutade jag. Det var den bästa och roligaste affären jag någonsin gjort. Alla var förvånade och avundsjuka på mig, hur kan Frixos den lilla företagaren importera flygtomater.
Relationer är a och o
Att Frixos lyckats bygga upp ett företag med 40 anställda, utan att kunna språket och utan pengar beror på att han alltid varit snäll, ärlig och envis.
– Tappar man gnistan går det åt skogen. Ska man bygga upp ett företag måste det också passa i tiden. Och ha personliga relationer med dem man jobbar med. Det är det viktigaste av allt.
Familjen driver företag med passion, med hjärtat och de ser till att alla anställda känner sig som en del i familjen.
Corina berättar att de aldrig haft några stora budgetar för marknadsföring, utan istället fått vara mer kreativa. Just nu satsar de på roliga kortfilmer för att sprida familjens historia.
– Det är få som vet att Fontana är ett familjeföretag, vi har varit dåliga på att kommunicera det. Först skulle vi casta skådespelare, men produktionsbolaget sa att ni är så äkta, era produkter är så äkta. Det blir så fejk om skådespelare skulle spela oss.
– Viktigaste marknadsföringen är att produkterna finns i butik och att personalen som säljer dem är trevliga och ärliga mot våra kunder. Allt handlar om relationer och att leverera det man lovar. Marknadsföring handlar inte bara om annonser, alla små detaljer spelar in när man bygger sitt varumärke, fortsätetr Frixos.
Fortsätter framåt
Men några små undantag har Fontana vuxit allt mer för varje år som gått. Nu med Loizos och Corina vid rodret är planen att det ska fortsätta i samma riktning.
– Men det kostar att växa. Pappa har alltid sagt att man ska ta det sakta och säkert och inte växa för snabbt. Tanken är att utveckla oss i fler kategorier och förädla det vi har. Vi vill bjuda på mer, det finns så mycket god mat att sälja, skrattar Loizos.
Att växa stegvis är någonting Frixos strävat mot under hela sin karriär.
– 1987 köpte jag mark och byggde en lokal på 800 kvadratmeter här i Tyresö. Under tiden vi har växt har jag byggt ut lokalen fem gånger. Banken tyckte att jag skulle låna 50 miljoner kronor och bygga en stor lokal på en gång, men jag sa nej. Min pappa har alltid sagt att man ska hoppa ett trappsteg i taget. Hoppar man för högt kan man ramla.
Under Fontanas 40-åriga historia har familjen lyckats samla på sig många fina minnen. Och några sticker ut lite extra.
– När jag kom hem från London skulle jag åka på ett möte med Hemköp i Falun för att försöka sälja in varorna centralt. Jag hade inte jobbat med sälj innan och var jättenervös. Tanken var att få in alla produkter vi hade och jag fick in 20-30 artiklar. På vägen tillbaka ringde jag till pappa och sa att det gick sådär. Men det var ju jättebra, det var en häftig känsla.
För Corina var det extra speciellt när de släppte boken om Frixos resa: Halloumikungen- från flykt till framgång.
– Att få göra en bok om pappas liv och resa och företag var så häftigt.
Frixos kan nästan inte välja bland alla minnen, men det finns ett som sticker ut.
– Det jag tänker på är hur jag kunde klara av allt helt själv i början. Lossa containrar, lasta in i bilen och sen ut i butiker med bara händerna. Ibland lastade jag 100 000 kilo om dagen. Jag hade plockat ut alla stolarna i en Saab 99, det var mitt kontor och min lastbil.
Vill ge tillbaka
När Frixos fyllde 70 år för tre år sedan startade han Frixos Stiftelse. Tanken är att främja entreprenörskap.
– När vi kom till Sverige hade vi ingenting. Min svägerska satte in en annons i tidningen där det stod att det kommit flyktingar från Cypern som behöver hjälp. Då kom svenskar med möbler, med gardiner, med massor av saker som de gav till oss. Därför kände jag att jag ville hjälpa andra, oavsett vilka de är.
Familjen Papadopoulos tipsar
- Ta ett steg i taget och väx i den takt du förmår.
- Var alltid trevlig, ärlig och snäll. Och tro på dig själv
- Fokusera inte på problemen, då blir de bara större. Fokusera istället på lösningar.
- Var envis när det gäller affärer, men inte när det gäller familj och medarbetare.
- Följ inte flocken, försök sticka ut och vara annorlunda.