När företagare betygsätter myndigheternas arbete hamnar de bästa bara strax över medel, visar Företagarnas nya Myndighetsranking.
Företagare lägger i snitt ner tio timmar i veckan på administration. En stor del av den tiden handlar om att tolka och efterleva regelverk och rapportera in uppgifter som myndigheter kräver. Regler behövs, men om de blir för många eller inte går att använda på ett effektivt sätt reser de onödiga hinder för företagare.
Frigör tid för värdeskapande
Företagarna ser det som en viktig uppgift att arbeta för att företagens administrativa kostnader minskar och att den upplevda regelbördan blir mindre.
− Om företagens myndighetskontakter förenklas och effektiviseras kan företagarna använda tiden som frigörs till att utveckla sina verksamheter. Det gynnar både tillväxt och jobbskapande, säger Helena Fond, Företagarnas expert på regelförenkling.
Som ett led i arbetet med att minska regelbördan för Sveriges företag sammanställer Företagarna sedan år 2004 rapporten Myndighetsrankingen. I september släpptes den tionde upplagan av rapporten.
Sätter betyg på myndigheter
Rapporten undersöker hur småföretagare upplever bemötandet och servicenivån hos olika myndigheter och vilket förtroende de har för dem. Undersökningen är inriktad på att granska myndigheter som småföretagen kommer i kontakt med regelbundet och som påverkar deras vardag som företagare. De bedömda myndigheterna är Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Bolagsverket, Försäkringskassan, Skatteverket, företagarens hemkommun, Länsstyrelsen, Lantmäteriet, Migrationsverket, Polisen, Statistiska centralbyrån (SCB), Transportstyrelsen, Tillväxtverket och Boverket.
− Undersökningen har succesivt utökats och nya myndigheter betygsatts. Det innebär att ingen myndighet kan vara säker på att undgå granskning bara för att de inte blivit betygsatta hittills, säger Helena Fond.
Medelmåtta inte bra nog
Bäst betyg för service och bemötande i årets Myndighetsranking får Bolagsverket och Skatteverket med 3,8 på en femgradig skala där 1 betyder mycket dåligt och 5 mycket bra. På tredje plats hamnar Polisen (med betyget 3,4) som i och med förbättringen är tillbaka på den nivån myndigheten hade 2010.
− Om jag hade varit myndigheternas lärare så hade jag förstås fått en tankeställare om de bästa prestationerna bara är en bit över medel. De kan alla bättre än så här, och jag hoppas dessa resultat kan fungera som en väckarklocka, säger Helena Fond.
Sämst betyg i undersökningen får Migrationsverket (1,8). Arbetsförmedlingen får näst lägst betyg med 2,4, vilket ändå innebär en viss förbättring jämfört med 2019 då myndigheten fick sin sämsta notering någonsin sedan starten av myndighetsrankingen 2004.
− Det kan aldrig vara acceptabelt att myndigheter, finansierade av våra gemensamma skattepengar, fungerar så här dåligt i relationen till landets företagare. Såväl Arbetsförmedlingen som Migrationsverket har stora och svåra uppgifter att hantera, och företagen är en viktig del av lösningen på dessa. Då duger det inte att slarva med något så grundläggande som bemötande, säger Helena Fond.
Ta ansvar för helheten
Myndighetsranknigen sätter ljuset på hur de enskilda myndigheterna uppfattas men vi får också en helhetsbild där det blir tydligt att den totala regelbördan för Sveriges små och medelstora företag blir orimligt stor. Coronapandemin satte problemet i blixtbelysning, men det är långt ifrån en nyhet att det förhåller sig så.
− Det finns 341 myndigheter i Sverige. 290 kommuner och 21 länsstyrelser. Om inte alla dessa vet hur deras egen service fungerar och vad den sammanlagda byråkratin från samtliga myndigheter leder till kommer vi aldrig komma till bukt med problemen, säger Helena Fond.