Medvetenheten inom arbetslivet kring frågor som rör introversion/extroversion har ökat de senaste åren, men det finns fortfarande mycket som behöver göras och många myter att slå hål på.
Det viktigaste för alla organisationer är att personalen, oavsett deras befattning, är medveten om att olika individer har olika personlighetsdrag och vad dessa har för styrkor. Detta är något man ska dra nytta av och med rätt kunskap och förståelse kan detta vara ett kraftigt verktyg i organisationen.
Chefens perspektiv
Som chef och/eller den som ansvarar för rekrytering är det viktigt att förstå vilka egenskaper den introverta respektive extroverta individen kan tillföra organisationen. Det är också väldigt viktigt att förstå vilken typ av personlighet som passar bäst för en given position.
Alltför ofta ser man platsannonser där man rekryterar till en befattning av den typen som kräver fokus, analytisk förmåga, egenskapen att dyka djupt in i problem med mera, där man uttalar att den sökande ska vara socialt utåtriktad, kunna hålla många bollar i luften och vara en ”teamplayer”. Detta är ett lysande exempel på att man inte har förstått vad de olika personlighetsdragen medför.
Personen som passar bra för den typen av tjänst som nämns ovan är med stor sannolikhet en mer introvert personlighet, eftersom de i fler fall än andra har förmågan att stänga ute omvärlden och fördjupa sig i inre tankar, vilket gagnar befattningen. Den sista man vill ha till den tjänsten är ju en social kameleont som brinner för kontakt med andra och lever för att vara runt människor hela tiden. När ska den få tid eller utrymme att vara djuplodande?
Givetvis är introversion/extroversion vare sig en garanti för att en individ är på ett visst sätt, eller något som är svart eller vitt. De allra flesta människor befinner sig i en gråzon mellan extremt extrovert och extremt introvert. Men genom att titta på vilken typ av tjänst man behöver tillsätta och vad tjänsten kräver av personen blir det lättare att hitta rätt individ för jobbet.
Chefer och ledningsgrupper måste sluta se extroversion som en tillgång och introversion som en belastning, vilket många idag fortfarande gör. Detta trots att en övervägande del framgångsrika individer genom världshistorien varit uppenbart introverta.
Genom att placera mer extroverta personer på tjänster som bygger på social kontakt, till exempel säljare, kundtjänst, mässvärd, och mer introverta personer på tjänster där fokus och analys är av vikt, exempelvis programmerare, analytiker eller designer, använder man respektive personlighetstyp till sitt yttersta.
Chefer bör omfamna de introverta personlighetsdragen då de söker tjänster där detta erfodras eller är en tillgång, även om det innebär att de inte kommer att vara lika benägna att vara med på julfesten eller företagseventet.
Kollegans perspektiv
Som kollega är det viktigt att man inte drar alla över en kam och förväntar sig samma beteende och reaktion från alla i ett givet scenario. Våra personlighetsdrag dikterar hur vi är, hur vi reagerar, med vilken kraft och inlevelse vi utför vissa uppgifter och så vidare.
Om man arbetar på ett företag med utvecklad after-work-kultur finns det anledning att inte vara så dömande när den introverta kollegan för fjärde gången på raken avböjer after-work med en synbart dålig bortförklaring.
Som introvert är sociala tillställningar något som skapar oro och ger en klump i magen. Den introverta vill helst inte medverka alls på dessa, men det finns ofta outtalade (kanske till och med uttalade) krav på att man förväntas medverka. Gör man inte det är man inte ”en i gänget”, ”lojal”, ”en teamplayer”, vilket för övrigt ofta är helt okej för den introverta. Dock kan de mer extroverta kollegorna ta denna avighet personligt och ifrågasätta varför kollegan är ”asocial” och ”tråkig”.
Det är en god idé att tidigt analysera vilka av kollegorna på arbetsplatsen som är mer introverta och vilka som är mer extroverta, och därefter anpassa sin egen kommunikation efter detta. Den introverta kollegan vill säkert få en chans att vara ”en i gänget”, bara inte på de extroverta kollegornas villkor.
Den allmänna uppfattningen i vårt samhälle är att vi ska umgås, vi ska vara sociala och vi ska omge oss med människor så mycket vi bara kan. Dagligen ser man exempel på detta på alla nivåer i samhället. ”Människan är en social varelse” hör man till exempel ofta. Vi kan konstatera att detta i alla fall inte stämmer för cirka 25 procent av befolkningen.
Sammantaget handlar allt om att identifiera, acceptera och omfamna våra olika personlighetsdrag. I en fungerande organisation behövs vi alla, oavsett om vi är introverta eller extroverta. Vi behövs bara på olika platser, och det är när man inte ser detta som problemen uppstår. Man kan inte bunta ihop alla i samma fack och förvänta sig att alla presterar likvärdigt. Det funkar inte i skolan, det funkar inte i privatlivet och det funkar definitivt inte på arbetsplatsen.
Respektera att alla inte ser sociala aktiviteter med kollegor på fritiden som något positivt och ge de därför möjligheten att få slippa utan efterverkningar.
Omfamna våra olikheter och dra nytta av att vi har olika personligheter. Se och hylla din anställdes/kollegas styrkor och undvik att påpeka dennes svagheter, även om de råkar vara dina styrkor. Tillsammans, när vi kan dra nytta av våra respektive personlighetsdrag, och respektera dem ömsesidigt, utgör vi ett riktigt ”team”.
/Anders Nyman
Författare till ”Den tysta relationen – att leva med en introvert partner och hur man får det att fungera”, Whip Media (2018)