Att definiera socialt entreprenörskap är inte det enklaste, men det spelar ingen roll för Nicholas Murigu. Han brinner för schyssta företag som är ärliga mot sina kunder och sin omgivning. Genom sin verksamhet Plattform för Samhällsentreprenörskap stödjer han dem som vill göra gott. Både med kunskap och finansiering. Foto Anette Eriksson
I början av september står socialt entreprenörskap på agendan, då representanter från det offentliga, näringslivet, forskare, entreprenörer samt delegationer från Lettland och Vitryssland samlas på Stadshotellet i Kalmar. Under dagen diskuteras vad socialt entreprenörskap är, varför det är viktigt samt hur man stimulerar socialt entreprenörskap. Bakom konferensen står Nicholas Murigu.
– Jag brukar säga att jag är en möjliggörare och arbetar med att främja socialt entreprenörskap ur alla aspekter.
Konferensplatsen är noga vald då Profilhotels tidigare har samarbetat med Nicholas i olika små projekt för socialt entreprenörskap och nu storsatsar de på den nya generationen entreprenörer som Nicholas säger sig tillhöra.
Sverige är bra på många saker, andra länder grymma på andra. Just därför har han bjudit in representanter från Vitryssland och Lettland genom sitt projekt tillsammans med Nordiska Ministerrådet.
– Vi besökte Vitryssland i april. Fördomarna mot landet är enorma och många är dessvärre sanna. Men det finns enorma möjligheter. Några hade tagit initiativ till ett läger för ungdomar med funktionsnedsättningar. Ett 80-tal volontärer tog hand om de 120 ungdomarna, den mentaliteten är grym. Här i Sverige möts man ofta istället av: what´s in it for me?
Han tycker att svenska entreprenörer är dåliga på att ta tillvara på de fantastiska möjligheter vi erbjuds.
– Till exempel har vi hyfsat lätt att fixa finansiering, men möjligheterna utnyttjas inte fullt ut. Jag har träffat flera som exempelvis inte vet vad en science park är.
”Jag brukar säga att jag är en möjliggörare och arbetar med att främja socialt entreprenörskap ur alla aspekter”
Kunskap och kapital
Tillsammans med två andra entreprenörer driver Nicholas sidan samhallsentreprenorskap.se, en plattform där entreprenörer och organisationer som jobbar med sociala projekt kan få hjälp med kunskap, kontakter och kapital.
Det finns två anledningar till att han har engagerat sig i socialt entreprenörskap. Den ena är att han har kompetensen, nätverket och såg det massiva behov som finns.
– Jag är i botten projektspecialist. Istället för att hjälpa aktieägare att få några ören extra kan jag göra samhällsnytta. Alla de utmaningar vi står inför i samhället kan inte den offentliga sektorn fixa.
Den andra anledningen är personlig.
– Jag hade en halvstrulig ungdom med anstalt och vänner som det gick åt pipan för. Jag vill ge tillbaka till alla som inte har det superbäst. Jag vill lämna den här platsen bättre än när jag hittade den.
För drygt två sedan startade han ett co-workingspace, KalmarCo tillsammans med några andra entreprenörer.
– Det ligger i linje med att främja entreprenörskap. Jag gillar att jobba på caféer, men det blir lite stimmigt, vi ville skapa samma miljö, fast utan stimmet. Såna här platser är unika i medelstora städer.
Satsningen ger inte betalt i pengar, utan i andra värden.
– Det går inte att ta storstadspriser, då sitter folk hellre hemma vid sina köksbord. Vi vinner i stället på de synergieffekter som skapas här. Två nya bolag har startats ur relationer som skapats på KalmarCo.
Samarbeta för att spara pengar
Att definiera vad socialt entreprenörskap är inte det enklaste, Nicholas duckar för frågan för att inte fastna i någon definition.
– Personligen spelar definitionen ingen roll. För mig är socialt entreprenörskap schysst företagande där man inte skor sig på andras bekostnad och betalar slavlöner till producenter i exempelvis Indien. Man är ärlig mot kunder, personal och mot sin omgivning. Sociala entreprenörer är beredda att avstå en del av sin egen avkastning, men vi har sett att den del man avstår betalar igen sig i marknadsföring om man är lite strategisk.
En fråga som Nicholas har engagerat sig i är hur olika offentliga aktörer, som kommuner, bättre ska kunna samarbeta med sociala företag.
– Många sociala verksamheter är exempelvis mindre ekonomiska föreningar, hur ska de kunna vara med och vinna offentliga upphandlingar?
Länge har en nationell överenskommelse funnits för att underlätta samarbete mellan offentlig sektor och sociala entreprenörer, men det är inte många som har använder sig av den.
– Ökat samarbete mellan sociala entreprenörer och offentlig sektor skulle kunna spara grymma pengar. Flera föreningar tar redan delar av deras ansvar, men det skulle kunna ge ännu mer om det skrevs avtal med långsiktigt förtroende.
Nicholas har många bollar i luften och arbetar i dag 200 procent. Det finns fler drömmar han vill förverkliga.
– Drömmar blir roliga först när man börjar realisera dem. Närmast ligger en idé om att skapa ett roligare och schysstare investeringsforum där både privatpersoner och riskkapitalister kan investera i sociala entreprenörer både i Sverige och Baltikum.