Anledningarna till varför man väljer att starta en friskola är flera, men målsättningen är liknande. Chansen att bidra till att både lärare och elever mår bra och växer som människor. Enligt Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund vittnar de som driver friskolor om att feedbacken från föräldrar, lärare och elever är helt fantastisk.
Friskolornas vara eller icke vara debatteras flitigt i medier. Därför drar sig entreprenörer för att dra igång sina friskoleprojekt just nu.
– Många är oroliga, just nu pågår flera utredningar. I den offentliga debatten har politiker en fäbless för att skylla Sveriges dåliga PISA-resultat på friskolereformen, trots att det är precis tvärtom. Många friskolor har visat på bättre resultat än de kommunala skolorna. Vi jobbar för att undanröja hoten för friskolereformen och fortsätta att bidra till att utveckla Sveriges kompetens, säger Ulla Hamilton.
Den heta debatten har gjort det svårare att få lån från bankerna för att starta skolor.
– Vi vet inte vad som händer i framtiden, därför är det svårt med kapital just nu.
I den negativa debatten vill Ulla lyfta alla goda exempel.
– Vi har flera fall där elever har mått dåligt och fått helt andra förutsättningar efter att ha bytt till en friskola. Samma sak gäller för lärare. Just nu pågår en twitterkamanj med #minfriskola, där friskolor runt om i landet får låna vårt konto för att twittra om sin vardag.
“Kraven är tuffa, främst de ekonomiska. Förutom ekonomin granskar Skolinspektionen att man har rätt förutsättningar för en pedagogisk verksamhet gällande lärare, lokaler och elevunderlag.”
Det som krävs för att få starta en skola är tillstånd från Skolinspektionen.
– Om man ser till den offentliga debatten verkar det enkelt att få starta en skola, men det är inte så. Det finns många regelverk man ska leva upp till enligt skollagen. Kraven är tuffa, främst de ekonomiska. Förutom ekonomin granskar Skolinspektionen att man har rätt förutsättningar för en pedagogisk verksamhet gällande lärare, lokaler och elevunderlag. Vi har räknat ut att det tar ungefär två år av förberedelsearbete innan man kan öppna en skola.
Reglerna för en friskola är desamma som för kommunal verksamhet. Man får inte ta ut någon terminsavgift utan måste klara sig på skolpengen. Man har inte heller rätt att säga nej till någon elev.
– En elev med mycket problem behöver extra resurser både vad gäller pengar och personal. Det kan bli en tung belastning för en liten friskola.
Varför behövs friskolorna?
– Anledningarna är flera, bland annat är det bra med många aktörer som kan tillgodose behov hos olika individer. Det är även trevligt för lärare att de kan byta arbetsgivare utan att byta yrke.
Detta gör Friskolorna riksförbund
Varje hösttermin erbjuder förbundet kurser med råd och tips till den som går i uppstartstankar.
På plats finns två jurister att ta hjälp av vid konflikter med exempelvis kommunen eller föräldrar.
– Många kommuner trixar med betalning för elever som behöver särskilt stöd. Allt fler frågor handlar om föräldrar som kräver mycket, ibland är kraven helt orimliga. Då kan vi hjälpa till med vad man har rätt att göra.
De har allmän rådgivning där man bland annat får tips om att söka stadsbidrag och nya regler.
Friskolereformen
Friskolereformen infördes 1992 av Carl Bildts regering, detta innebar bland annat att friskolor fick rätt till skolpeng, till en början till en lägre nivå, men numer i samma nivå som kommunala skolor.
– Det innebär att det i dag är helt andra finansiella förutsättningar för privata aktörer. Innan var det svårt att finansiera verksamheten.
Friskolor i siffror
15 procent av eleverna i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan går i en friskola. Privata grundskolor finns i 189 av Sveriges kommuner. 85 procent av de aktörer som driver friskolor har endast en skola. Tittar man på elever i grundskolan har de som går i en friskola i snitt 10 procent högre betyg. När det kommer till lön har nyutexaminerade lärare högre lön i friskolor medan äldre lärare har bättre lön i de kommunala skolorna. I de fristående skolorna är lärarna i genomsnitt yngre. Rörelsemarginalen för företag som driver friskolor var 5 procent mellan 2008 och 2012, vilket är lägre än övriga tjänstesektorn som ligger på 10 procent i genomsnitt. Fristående skolor har högre kostnad per elev för läroverktyg och skolmåltider, men lägre kostnader för elevhälsa, lokaler och undervisning. Summa summarum är kostnaden 6 procent lägre per elev i friskolorna.