Det fria vårdvalet ska vara till för alla. Inte bara för välbeställda innerstadsbor. Så tänkte barnmorskan Maja Robsén när hon startade sin första mottagning Barnmorskemottagningen Mammaproffsen i Alby. Att ha patienter från hela världen är en utmaning hon tar sig an med brinnande engagemang.
Maja Robsén hälsar med ett leende. Vi träffas inne på Mammaproffsen, i hennes mottagningsrum i Älta som ligger i Nacka, strax söder om Stockholm. Här träffar hon gravida kvinnor på en av sina två mottagningar inom mödravård och gynekologi.
– Älta blev till av en slump. Botkyrka valde jag för att jag ville ge möjligheter till alla kvinnor att få tillgång till det fria vårdvalet. I förorter där befolkningen har utländsk bakgrund finns inte samma valfrihet som inne i städerna, men alla ska ha möjlighet att kunna välja.
Så resonerade Maja Robsén i flera år innan hon tog steget och blev egen företagare inom vården. Men vägen dit var brokig, för att uttrycka det milt. Maja har själv erfarenhet av andra kulturer och länder – något som hjälpt henne att både inse och förstå behovet av en mottagning för gravida kvinnor från andra delar av världen.
Under tiden man är gravid går man, i Sverige, på regelbundna kontroller hos en barnmorska där man undersöker att allt är okej med den blivande mamman och barnet i magen. Även om människokroppen fungerar likadant över hela världen finns behov av internationell erfarenhet från andra kulturer – vi kommer till det – men först måste du få inblick i Maja Robséns egen historia.
Majas föräldrar flydde från Bagdad till Teheran för längesedan. De kunde varken läsa eller skriva och fick 18 gemensamma barn. Att det hann bli så många berodde på att föräldrarna gifte sig redan när mamman var 13.
– Min mamma är över 80 år nu, hon är otrolig vacker, pigg – man kan aldrig tro att hon har fått 18 barn.
Kärlek, värme och närhet fanns i barndomshemmet, men inga leksaker. Maja säger själv att hon är ”flykting två gånger”. Första gången flydde familjen från Iran till Irak eftersom att de var kurder. Vid den tiden var Maja sex år och flykten var inte lätt eftersom de var 15 personer som flydde. Sju flickor, sex pojkar, pappa och mamma. I Iran läste Maja natur på gymnasiet.
– Men jag hann bara läsa medicin i sex månader på universitet. I slutet av 1986 flydde vi till Sverige. Min före detta man var politiskt aktiv och på grund av trakasserier kunde vi inte vara kvar i landet.
Maja kom till Sverige som 24-åring och började då som vårdbiträde på ett äldreboende.
– Jag hade mitt mål tydligt framför mig, jag skulle bli läkare eller sjuksköterska.
Under utbildningen till sjuksköterska praktiserade hon på en gynmottagning där kom hon i kontakt med patienter och förlossningar.
– Än i dag är det bästa jag vet att få jobba som barnmorska! Det fyller mig med glädje och energi, varje dag får jag kontakt med nya människor, och mötet med kvinnor ligger otroligt nära hjärtat. Det har alltid varit ett driv inom mig att kunna hjälpa kvinnor, jag vet inte om det beror på min bakgrund, men jag brinner för att lyssna och få fånga signaler.
”I förorter där befolkningen har utländsk bakgrund finns inte samma valfrihet som inne i städerna”
När man jobbar med kvinnor inom mödravården är det viktigt att vara lyhörd eftersom det finns ett stort mörkertal när det gäller alkoholism, droger och misär. Det finns, inom alla samhällsklasser, massor av barn som far illa på grund av sina föräldrars problem.
– Man måste agera mänskligt när man ser någonting. Om någonting avviker från det normala måste du kunna fråga en medmänniska: Hur mår du?
Helheten i arbetet – att kombinera medicinska kunskaper med det psykologiska, etablera en nära kontakt till patienter och det liv som är på väg att ta form inne i kroppen, beskriver Maja som ett privilegium.
Spelar det någon roll om man kommer från andra delar av världen när det gäller mödravård?
– I Sverige har folk en större kunskap om sin kropp. Men en nyanländ kvinna i norra Botkyrka som redan är gravid har, typiskt sett, inte samma kroppskännedom som oss i Sverige.
Det är tabu att prata om underlivet i flera länder. Man vet inte alltid hur barn faktiskt blir till. När en kvinna från Sverige sitter framför mig vet hon mer. Jag förespråkar öppenhet för alla kvinnor, om man har ont i underlivet så måste man undersöka det – precis som när man får ont i en tand.
– Man får mer stöd under sin graviditet, av din väninna, din mamma, din mormor. I den svenska kulturen är man lite mer ensam, även om det finns byråkratiska instanser att vända sig till.
Med din bakgrund, visste du att det var tabu att prata om underlivet i andra delar av världen?
– Självklart. När jag gifte mig var det ingen som berättade för mig om hur det gick till. Jag hade ingen aning. Jag fick också mitt äldsta barn med kejsarsnitt i Iran när jag var 19 år, än i dag vet jag inte varför han skulle födas med kejsarsnitt. Den typen av ovisshet har många kvinnor världen över. Det har berikat mig att jag bor i Sverige. Som barnmorska kan jag prata om allt mellan himmel och jord, jag kan tala om underlivet som om jag talar om fötterna, tänderna – det är en del av kroppen man måste vara mån om.
Tillbaka till företagandet. Det är ganska känsligt politiskt huruvida det ska finnas privata alternativ, vad säger du om det?
– Jag tycker det handlar om vad som är mänskligt. Jantelagen i Sverige medför att kvinnor tar mindre plats, startar färre företag. Vi måste stödja kvinnor med vilken idé som helst. Om fler människor kan få utveckla sina drömmar och idéer kan vi minska arbetslösheten, varför ska man sätta stopp för det? Det talas om att vi i vården gör stora vinster – vilka vinster? De stora vinsterna finns kanske bland stora riskkapitalister, inte bland oss småföretagare. Utåt sett måste Sverige vara ett föregångsland när det gäller nyföretagande. Det kan väl inte vara tanken att de enda som i framtiden vågar starta ”välfärdsföretag” är företagare som inte behöver vinster: det vill säga antingen hobbyverksamheter eller väldigt rika människor.
Först var mottagningen bara ett skal – men i dag är det en toppenfin mottagning med fyra medarbetare.
Hur gör du själv med din vinst?
– Den är ganska marginell. En del av vår vinst går nu när vi har medarbetare till bonus åt våra barnmorskor eftersom de har kämpat för det. Men ersättningar som hälso- och sjukvårdsförvaltningen ger till vård av gravida kvinnor är inte så stor. Visst kommer vinster vissa år, men det absolut mesta av intäkterna går till personalen och återinvesteras för att kunna expandera och anställa fler. De första 18 månaderna tog jag inte ut någon lön – men nu gör jag det.
Det var efter barnmorskeexamen i Örebro 1998 som Maja så småningom började som barnmorska i Huddinge. Under sina 12 år på sjukhuset fångade hon upp en problematik kring patienter från andra delar av världen.
– Jag har förmånen att prata fem språk: arabiska, kurdiska, persiska, engelska och svenska. Den kunskapen ville jag kunna använda till något bra. Jag användes som tolk under förlossningar, men det var en tillfällig kontakt. Jag insåg att det behövs fler barnmorskor, som under nio månader, kan tala ditt språk. Då känner man sig trygg.
Bland gravida i Stockholm finns det privata alternativ inom mödravården som är ganska kända, exempelvis Mama Mia. Det var också de som inspirerade Maja.
– När Mamma Mia hade startat såg jag möjligheter till att starta eget och då började jag planera för det.
Hon sade upp sig från sin fasta tjänst, började frilansa som barnmorska och förstod att hennes kunskaper var värdefulla, att hon kunde förhandla sig till bättre villkor.
– Den mer självsäkra Maja växte fram.
Från början talade Maja med sin son Rozbeh Baleng, affärsutvecklare och jurist i 30-års-åldern, som trodde på hennes förmåga. Han gick in som delägare och Barnmorskemottagningen Mammaproffsen var igång. När de fick lokalen i Alby 2012 var den helt tom och väldigt sliten. De hade bara lite pengar till inredning så Maja och hennes son åkte från Hudiksvall till Göteborg för att hämta möbler som de fyndat på Blocket.
– Först var mottagningen bara ett skal – men i dag är det en toppenfin mottagning med fyra medarbetare.
Tack vare stödet från hennes två söner och hennes man orkade hon börja om från början. Praktiken, som vi sitter på nu, är den andra som Maja Robsén har startat. I dag finns även en välbesökt gynekologmottagning i Alby under varumärket Din Gynekolog och planer finns på expansion även för den.
Själv tillbringar Maja i snitt åtta timmar om dagen med sina patienter.
– Det är jobbigt att vara egen företagare, många vakna nätter och stark press. Men samtidigt har du ett yrke som du är stolt över – det ger mig energi.
Entreprenörstips
Tro på dig själv, stå för dina beslut och starta någonting som du är bäst på. Man kan ju vara bra på olika saker, men ta det du är bäst på och förverkliga dina drömmar.
Du kommer att misslyckas ibland, men det gör inget. Det viktiga är vad du kan lära dig av vad du gjort för fel: är det budgeten eller var det marknadsföringen exempelvis?
Det är bra att ta lite risker, bara de är kalkylerade och inte för stora.
Mammaproffsen ägs via företaget Baleng Investment AB och är medlem i Vårdföretagarna.
För mer information besök mammaproffsen.se och dingynekolog.se