Nu för tiden äger världens största taxibolag inga taxibilar, världens mest fram-gångsrika mediaföretag skapar inget eget material och världens snabbast växande hotellkedja har inga hotell. I takt med att marknaden demokratiseras kan vem som helst sälja och hyra ut vad som helst, och de som lyckas skapa de bästa plattformarna blir miljardärer. Det kallas för sharing economy och det är den hetaste startup-trenden just nu.
Sharing economy handlar i grunden om att vi ska spara och tjäna pengar genom att minska vår resursförbrukning. Vi slösar nämligen en massa onödiga resurser genom att äga allt som vi använder. En gräsklippare använder vi kanske bara en gång i veckan och resten av tiden står den oanvänd, trots att den utan problem skulle kunna användas av flera andra. Förr i tiden hade det kanske varit svårt att hitta potentiella gräsklippsanvändare att dela med, men sedan internet blev en integrerad del av våra liv är det inte längre ett problem. Det som ställer till det är det här med äganderätten och betalningen. Vem köper gräsklipparen om flera använder den, och vem ansvarar för att den inte slits ut? Nu tycks vi ha hittat lösningen: en person köper gräsklipparen, och de som vill använda den kan hyra den till ett fördelaktigt pris. Genom att användarna även får omdömen av utlånaren – och vice versa – undviks i största mån att någon part inte fullföljer sin del av avtalet.
Den här principen om gemensam konsumtion kan tillämpas på många produkter och tjänster, för det finns mycket i våra liv som inte används fullt ut. Det räcker med att se sig omkring i sin egen bostad. Det finns kanske en säng i gästrummet där det sällan är någon som sover. På garageuppfarten står möjligtvis en bil som bara används när det är dags att veckohandla. Man har kanske ett förråd som gapar tomt. Redan här har vi tre potentiella uthyrningsobjekt, med många potentiella kronor som kan trilla in på kontot. Allt tack vare sharing economy.
Man kan se på sharing economy som ett nytt steg i utvecklingen för hur vi handlar. Ta hotellindustrin som exempel. För 10 år sedan bokade man i regel hotell hos sin resebyrå, för 5 år sedan bokade man hotell på nätet, och nu för tiden är det många som inte bokar hotell alls. Det här beror på den smarta hemsidan Airbnb, som är en av de främsta pionjärerna inom sharing economy. Trots att Airbnb inte äger ett enda hotell spås företaget bli världens största hotellkedja. Det fungerar som så att privatpersoner hyr ut lägenheter, sovrum eller rent av soffor till turister, tågluffare och pendlare. Allt sker genom en smart hemsida som har sovplatser i så gott som hela världen. Varför betala för ett dyrt hotellrum i New York när du kan få en schysst studiolägenhet i samma stadsdel för halva priset? Självklart finns det fördelar med konventionella hotell. De har till exempel bra rutiner för säkerhet, hygien och kundservice, och de erbjuder ofta tillgång till gym, pool och bar. Av den anledning är det främst lågpriskedjorna som känner sig hotade av Airbnb:s framfart. Samtidigt rekryterar Airbnb friskt från de stora hotellkedjorna för att förbättra sin kundservice, och eftersom alla gästerna får lämna omdömen är det faktiskt ganska lätt att se vilka uthyrare som erbjuder bra säkerhet, hygien och kundservice.
I och med att sharing economy ofta involverar privata ägodelar och egendom är det såklart viktigt med tilliten mellan den som hyr och den som hyr ut, vilket förklarar varför Airbnb lägger så pass mycket resurser på sitt omdömessystem. Om du ser att ett femtiotal andra personer har gett en lägenhet ett bra omdöme kan du vara relativt säker på att lägenheten är bra. Det finns dock problem med det här systemet, eftersom omdömena inte delas mellan olika tjänster. Det har till exempel hänt att två personer som svartlistats på crowdfunding-sidan Kickstarter har kunnat hyra en lägenhet genom Airbnb, som de följaktligen ockuperade i två veckor. Med ett gemensamt omdömessystem skulle liknande händelser kunna undvikas. Det är dock inte osannolikt att till exempel Google eller Facebook lanserar någon sådan tjänst i framtiden.
Namnet till trots är sharing economy inte något utopiskt koncept där vi ger bort vårt överflöd, utan för det mesta handlar det helt enkelt om att tjäna pengar. Men i och med att vi minskar på slöseriet genom att sälja och hyra ut det vi inte behöver ses det fortfarande som någonting positivt, inte minst från ett miljöperspektiv. Dessutom finns det en del sharing economy-tjänster som handlar om att just hjälpa varandra. På CasseroleClub kan matentusiaster dela med sig av sina storkok till de som har det sämre ställt, och på LandShare kan de som vill odla grönsaker komma i kontakt med personer som har outnyttjad odlingsmark.
Framtiden för sharing economy ser onekligen ljus ut. Enligt Forbes Magazine kommer marknaden för gemensam konsumtion att växa sig dubbelt så stor under 2015. Samtidigt råder det fortfarande en ovisshet om hur det kommer att gå sedan. Redan nu finns det många som ogärna handlar varor och tjänster på nätet av etablerade företag, och frågan är hur de ställer sig till att handla av privatpersoner. Framtiden får helt enkelt utvisa huruvida delad glädje är dubbel glädje.
Många känner till Airbnb och Uber, men internet är fullt av andra framgångsrika företag som arbetar med sharing economy, inte minst i USA. Vi har listat ett par spännande exempel från andra sidan Atlanten.
DogVacay är ett Airbnb för hundar. Hundägare kan leta upp olika passare och se vilka som är tillgängliga under vilka datum och tider. I priset, som ligger en bra bit under ett hundpensionat, ingår både försäkring och en kontaktperson som man kan nå dygnet runt. Fon låter dig bli en del av ett globalt Wi-Fi-nätverk. Du delar med dig av ditt eget Wi-Fi i utbyte mot att du får tillgång till ett gigantiskt, globalt nätverk av routrar. På så sätt kan du komma åt internet överallt och slippa dyra roaming-kostnader när du är utomlands. Postmates kan bäst beskrivas som Uber med cykelbud. Med hjälp av mobilappen kan man beställa allt som går att leverera med en cykel. Lyft är en så kallad ridesharing-tjänst där privatpersoner erbjuder taxiliknande tjänster med hjälp av en mobilapp. Bilarna sticker onekligen ut då de är besmyckade med en stor, rosa mustasch. Tjänsten finns ännu inte i Sverige, men den snarlika UberPop lanserades nyligen i Stockholm och Göteborg. LendingClub gör det möjligt att låna pengar av privatpersoner i stället för banken. De som lånar ut pengarna får en bra avkastning, och risken delas mellan långivarna gentemot låntagarna för att undvika att någon förlorar sina pengar. TaskRabbit är lite som ett Blocket för tjänster. Här går det att få hjälp med alla sorters sysslor i hemmet. Du vill kanske ha hjälp med att flytta eller städa hemmet, ha någon som sätter ihop IKEA-möbeln eller som hjälper till i trädgården. Det finns även mer exotiska tjänster, som att ha någon som köar åt dig när en ny Iphone-modell släpps eller som vänder hamburgare under grillfesten.