De lärde känna varandra på gymnasiet och har drivit företag tillsammans sedan tjugoårsåldern. Vi träffade Alexander Hars och Lars Karlsson, grundarna av Let’s deal.
Under studietiden på Chalmers startade Alexander Hars sitt första företag, och det andra företaget kom knappt ett år efter examen, då han och entreprenörkollegan Lars Karlsson grundade System OK. Företaget tillverkade backup-program för datorer, och skulle komma att bli väldigt framgångsrikt. År 2006 sålde de System OK till ett amerikanskt bolag och i samband med det flyttade de till San Francisco. Det var en inspirerande tid, och när återvände till Sverige tre år senare ville de starta ett nytt bolag tillsammans.
– Vi ville visa oss själva att det inte bara var tur. Lite bakvänt tänkte vi: vad ska vi göra, vilken typ av bolag ska vi grunda? säger Alexander Hars.
I USA hade de fått upp ögonen för gruppköpssajter, så kallat collective buying power, något som den svenske serie-entreprenören Johan Staël von Holstein hade nosat på tidigare med sajten letsbuyit.com. Tanken var att flera köpare gick ihop för att få ett bättre pris.
– När vi kom hem till Sverige ville vi hjälpa människor att spara pengar. Vi var båda intresserade av privatekonomi och det här föll inom det segmentet, säger Lars.
Tillbaka i hemstaden Göteborg hade de mycket ledig tid och kapital från en lyckad exit.
– Det var lyxen av att det gick bra en gång: nu hade vi möjlighet att satsa igen!, menar Alexander.
Det var bara att dra igång. Första steget var att få upp en webbsida som visade erbjudanden och deals. Därefter var det dags att ge sig ut på fältet och ragga kunder i kvarteret runt Vasagatan i Göteborg, där de hade sitt kontor hos en företagsinkubator.
– På Framtidens Företag fick vi träffa andra entreprenörer som brann för sin idé och vi kunde ge varandra stöd och hjälp, säger Lars Karlsson.
Let’s deal skulle bli en internettjänst där användaren kunde köpa deals som gav dem rabatt hos till exempel ett kafé eller en frisör. Affärsidén då som nu är att företagare som annonserar på sajten bara betalar om de får nya kunder. Intäkterna kommer från att behålla en del av pengarna som konsumenten betalar för en deal.
– I början tyckte många företagare att det verkade intressant, men vi hade bara en skiss som vi skapat i Photoshop, och det var svårt att ta det vidare. Vi kunde ju inte skriva avtal med företagare som var intresserade, förklarar Lars.
”Vi har drivit företag tillsammans i 15 år och det har fungerat otroligt bra. Vi har vant oss vid varandra – lite som ett gammalt par.”
Å andra sidan blev det tydligt att kaféägare och butiker i kvarteret tyckte att det var en bra idé. Under tiden som de sprang runt på stan fick de en tydlig känsla att de var på rätt väg. Men precis när sajten skulle lanseras tog det stopp. Banken som hanterade kortbetalningarna tyckte att affärsmodellen var för osäker. På Let’s deal skulle man ta betalt från konsumenter, men detta var ingen vanlig webbhandel. Lanseringen försenades därför med flera veckor, vilket varken Lars eller Alexander hade räknat med. Frustrationen växte. En annan, liknande sajt hann ut på marknaden före dem.
– Allt var klart. Vi hade byggt sajten och hade kunder, men fick nej från banken, säger Lars.
Till slut fick de hjälp från en mindre dansk bank och kunde lansera Let’s deal i mars 2010. Till en början kom erbjudandena främst från lokala företag i Vasastan.
– Det var mest företag inom cykel- eller gångavstånd från vårt kontor, säger Alexander.
Den här modellen verkade fungera. Relativt tidigt öppnade de kontor i Malmö och Stockholm. I början tog de in personer som gjorde samma sak som grundarna hade gjort i Göteborg; knalla runt till företagare och fråga om de vill få nya kunder på kort tid. Ganska tidigt i den här vevan kom ett tyskt företag som hette Mycitydeal in på marknaden, och blev senare uppköpta av nuvarande tvåan på marknaden, Groupon.
– Det fanns ett antal liknande sajter, men just Mycitydeal kom in med buller och bång. De var verkligen aggressiva och skilde sig från mängden. Det gick inte att vara på nätet utan att man såg deras annonser. Vi tänkte att om vi inte gör någonting nu finns vi inte kvar om ett tag. Redan efter en månad började tankarna komma att ta in en mediapartner, berättar Alexander.
Mediekoncernen Schibsteds entreprenörsben Growth gick in och köpte 37,5 procent av Let’s deal. I Sverige är koncernen framförallt känd för stora mediehus som Svenska Dagbladet och Aftonbladet, men de har också stora sajter som Hitta.se och Blocket. Med hjälp av Schibsted kunde de driva internettrafik till sin egen sajt.
Schibsted gick också in med kapital som möjliggjorde att de kunde anställa, men framförallt fick de publicitet på några av Sveriges största sajter som Aftonbladet och Blocket.
– Om man som entreprenör går till ett mediabolag så är det för att synas i deras kanaler, förklarar Lars.
Geografiskt har Göteborg alltid gått bäst, tätt följt av Malmö, men de i huvudstaden har alltid varit lite mer svårflörtade för Let’s deal, om man ser till hur mycket bolaget tjänar per capita. Det kan bero på en mängd saker, som att det finns fler alternativ i Stockholm.
Under åren sedan Let’s deal grundades har appmarknaden exploderat.
– Vi lanserade en app redan sommaren 2010 och har märkt under resans gång att allt fler människor vill ta del av våra deals via appen. Man har fått som rutin att kolla vad det finns för nya deals idag, säger Alexander.
De som inte har appen får ett mejl som berättar om vilka erbjudanden som finns. Och det kan ibland vara lite mer påträngande än en avisering från appen, menar Alexander Hars. I dagsläget sker över hälften av alla köp i mobilen.
Under årens lopp har Alexander och Lars lärt sig vilka typer av företag som deras tjänst lämpar sig för, vilket främst är företag som snabbt vill ha många nya kunder. I början hände det att vissa företag fick alldeles för mycket nya kunder, så att deras verksamheter fick pausas för att kunna ta emot telefonbokningar hela dagen. Därför menar Lars att man måste sätta begränsningar och hjälpa vissa företagare med resursplanering.
– Det är inte bra med för mycket kunder, eftersom man kan gå därifrån med en dålig upplevelse.
I princip säljer Let’s deal kunder, men därefter gäller det ju för företagaren att kunna fånga upp de som kommer för en prova på-rabatt och se till att få merförsäljning.
Under åren har Let’s deal-grundarna även lärt sig vilka typer av företag som konceptet fungerar för och vilka det inte fungerar för. Det krävs en kraftig rabatt till konsumenten och dessutom ska Let’s deal ha sin provision.
– Många företag med små marginaler, som kläd- eller leksaksbutiker, kunde inte räkna hem det.
Därför har det blivit ganska mycket tjänsteföretag, restauranger och kaféer. Upplägget passar bättre för tjänstesektorn, fortsätter Lars.
I fjol omsatte Let’s deal en bra bit över 100 miljoner kronor.
– Vi ser fortfarande att det växer. För oss har det växt sedan start, men många av våra kunder som var inne i ett tidigt skede, 2010, har tröttnat och vi lägger mycket energi på att fundera på hur vi kan få användare att stanna kvar. De som en gång har köpt en deal borde vilja köpa fler, menar Alexander.
Just nu har de börjat att annonsera mer i TV. Planen framöver är att bli mer av en marknadsplats. Om man är fikasugen på stan ska man kunna se vilka café-erbjudanden som finns i närheten, till exempel. Från början var det en deal om dagen, men tanken nu är att kunna ha tusentals deals samtidigt. Därtill ska de sorteras lite bättre så att användaren får en bättre överblick.
– Idag kommer deals huller om buller. Det jobbar vi på just nu, att det ska bli lättare att hitta det man söker.
Är ni fortfarande vänner?
– Jo, vi har drivit företag tillsammans i 15 år och det har fungerat otroligt bra. Vi har vant oss vid varandra – lite som ett gammalt par…, säger Alexander.
Kommer ni att starta ett tredje bolag?
– Det kommer säkert någon gång, men det är ingenting vi har några planer på just nu. Det är så mycket kvar att göra med Let’s deal, förklarar Lars.
Vad har ni för långsiktiga mål?
– Vi har verksamhet i Sverige och Norge i dag. Vi vill kanske tredubbla oss här, men om fem år finns vi internationellt. Förhoppningsvis i ett tiotal länder, om man ska vara lite ambitiös. Schibsted finns i 30 länder, det är ett naturligt steg för oss att finnas där de finns, säger Lars.
Hur är det att vara entreprenör?
– Det känns jättebra. Jag vill inte hålla på med något annat. Jag har möjlighet att påverka, det är korta beslutsvägar. Det är hundra anställda som jag har varit med att anställa, det är en förmån att komma till jobbet varje dag, avslutar Alexander.
Råd till andra entreprenörer
• Prata med tilltänkta kunder innan du har en färdig produkt. Få kundfeedback tidigt.
• Många entreprenörer underskattar ofta den tid och kostnad som krävs för att utveckla något. Multiplicera din plan med pi: 3,14.
• Om man reser kapital så ta i överkant. Om man räknar på en finansieringsplan på 12 månader, ta då med ytterligare ett halvår.
• Ge inte upp, vik inte ner dig, Det är ett maratonlopp, inte ett hundrameterslopp.
• Ta med människor som kompletterar dig själv. Omge dig inte bara med människor som liknar dig.
• Försök ha en partner, en medgrundare. Man är olika stark i olika delar av processen.