Entreprenörskap handlar om att våga och att inse sina möjligheter. Det är det underliggande budskapet när ungdomar guidas genom en utställning om just entreprenörskap. Starta & Driva Företag smög med på en visning.
Snöstormen rasar fram på Slottsbacken i Gamla Stan. Innanför museet Kungliga Myntkabinettets stenfasad står en gymnasieklass som har åkt hit från Stockholmsförorten Haninge. Deras lärare säger att kollegorna på skolan tipsat om utställningen som heter ”Entreprenörskap – Ingenting är enkelt, men allt är möjligt”. Att få ta del av drivkrafter och historier bakom företagsikoner som Jan Stenbeck, Filippa Knutsson, och Ingvar Kamprad är bra som inspiration när eleverna senare ska starta sina egna UF-företag lite längre fram i gymnasieutbildningen.
– Vad tänker ni på när ni hör ordet entreprenör? frågar Sara Carlin, en av museets pedagoger.
– En person som skapar någonting nytt, svarar en elev.
– Är det någon som känner till en entreprenör? frågar Sara Carlin.
– Ja, svarar flera stycken.
– Mark Zuckerberg!
– Steve Jobs!
– Ingvar Kamprad!
– Ingvar Kamprad som grundade Ikea är ett exempel på svenska entreprenörer. Och det är dem som vi har samlat i den här utställningen, förklarar Sara Carlin där hon står mitt i utställningen.
Utställningen om entreprenörskap har pågått i snart ett år på Kungliga Myntkabinettet, som är ett specialmuseum med nationellt ansvar inom områden som penning- och finanshistoria samt medaljkonst. På denna permanenta utställning förekommer kända företagare från 1600-talet och framåt. Men förutom dessa kändisar finns här även exempel på nystartade bolag som är i sin linda, däribland flera UF-företag.
Hela utställningen är uppbyggt kring sex olika teman: Sverige & världen, Tänka utanför ramarna, Drivkrafter, Entreprenörskap – vad är det?, Timing och Att våga. Här finns möjlighet att testa sina entreprenöriella egenskaper, bokstavligen lyssna till effekten av ett samhälle i ständig förändring och spela kluriga entreprenörsspel.
Innan skolungdomarna delas in i grupper görs en miniundersökning om vad hela klassen tycker, och tror, om entreprenörskap. Varje person får en dosa där man kan svara ja eller nej på påståenden som: ”Kan vem som helst bli entreprenör?”
Majoriteten svarar ja.
– Men, säger en elev, folk föds med olika förutsättningar.
– Alla kan inte bli entreprenörer, säger en annan.
– Några måste jobba för dem också, flikar en annan klasskamrat in.
Eleverna går första året på ekonomiprogrammet och majoriteten av dem tycker att entreprenörskap värderas högt i samhället idag, inte minst på grund av nyttan som företagande för med sig. Ett annat exempel på att entreprenörskap värderas högt är att entreprenöriellt lärande numera finns med i den svenska läroplanen.
Alla elever som är här denna snöiga tisdag tror att entreprenörskap påverkar samhällsutvecklingen. Men en fråga som splittrar klassen är huruvida rikedom är ett mått på hur framgångsrik en entreprenör är.
Medan några ställer sig oförstående till att en entreprenör skulle kunna vara framgångsrik utan att tjäna pengar lyfter Sara Carlin upp socialt entreprenörskap samt innovationer eller personer som revolutionerat samhällsutvecklingen på något sätt. Ett exempel på detta är RFSU-medgrundaren Elise Ottesen-Jensen som under 30-talet bidrog till att öka kunskapen i Sverige kring reproduktion, preventivmedel, sexuell hälsa och, i förlängningen, mänskliga rättigheter.
Efter en stund delas klassen in i mindre grupper där varje grupp går en tipspromenad som handlar om olika entreprenörer. Ungefär hälften lyckas klura ut rätt person. Därefter hälsar kända entreprenörer till eleverna genom videofilmer. Företagarna ger dem också tips och uppmuntrande ord om hur man går sin egen väg. Under visningens gång blir det tydligt att en del av Sveriges mest kända entreprenörer inte alls haft det särskilt lätt. Tvärtom har många fått kämpa med allt från ekonomi till handikapp och plågoandar. Efter visningen plockar Sara Carlin ihop sina saker.
Vad brukar du få för reaktioner från klasserna?
– De brukar få ett bredare perspektiv på vad entreprenörskap kan innebära. Och sedan kan de få en boost. När man är ung är det lätt att känna: ”jag som inte är duktig i skolan kan väl inte lyckas” och då är det bra att se hur andra har fått kämpa.
Vad har du själv lärt dig som guide på utställningen?
– Innan tänkte jag nog mer på entreprenörskap i form av företagande, att man vill få en vinst. Men nu vet jag att det finns på många olika plan. Vi vill få ungdomarna att fatta mod, att våga.
Finns det någon entreprenör som du själv hade velat träffa?
– Det är just Elise Ottesen-Jensen. Hennes engagemang och driv är väldigt rörande.