Tuesday, March 19, 2024
spot_img

Utvalt:

Carolina Lahbo – grundaren av Women in Business

Carolina Lahbo, grundaren av WiB, Women in Business berättar...

Britt-Inger Jonsson driver BitWeb24

Britt-Inger Jonsson som driver BitWeb24 bygger hemsidor. Här berättar...

Matilda Lorén – en av grundarna bakom Equine Academy

Tjugosjuåriga Matilda Lorén är en av grundarna bakom Equine...
HemTrygghetAvtalJuridik - kompanjonsavtal

Juridik – kompanjonsavtal

Vad är det viktigaste att tänka på när man startar en firma tillsammans med någon annan, dels i uppstartfasen och dels när verksamheten går vidare? Starta & Driva Företag söker svar med hjälp av advokatens expertis.

När man startar företag tar man ofta hjälp av olika människor i inledningsfasen. Då är det viktigt att hålla koll på vem som gjort vad och vem som senare äger de immateriella rättigheterna som skapades i början. Om man inte har koll på det, eller låter bolaget i sig överta dessa rättigheter tillfaller de immateriella rättigheterna den som till exempel byggt företagets hemsida eller skapat kod som företaget senare använder i verksamheten.
– Jag träffar många bolag i uppstartsfas som inte har koll på detta, säger Anna Forsebäck, advokat vid advokatfirman Wistrand.

“Det finns oändligt många anledningar till att någon inte längre vill stanna kvar i bolaget.”

Det andra man ska göra så snart som möjligt är att ingå ett aktieägaravtal. Vad som är viktigt att reglera då är hur bolaget ska styras och hur beslut ska fattas. Aktiebolagslagen gäller i bakgrunden men aktieägare kan, och bör, reglera aktieägarfrågor sinsemellan.

– Just eftersom avtalet måste ta i beaktande det aktiebolagsrättsliga regelverket är det ganska komplexa avtal. Därför kan det vara en bra idé att ta hjälp av en jurist.
De stora frågorna man ska ta ställning till, förutom hur bolaget ska styras, handlar om hur man ska förfoga över aktierna och vad som gäller om man senare vill dra sig ur och sälja sina aktier som man har i bolaget.
– Det finns oändligt många anledningar till att någon inte längre vill stanna kvar i bolaget som man var med om att grunda. Då gäller det att, redan i aktieägaravtalet, ha säkrat upp att aktierna inte försvinner ur ägarkretsen.
Om någon vill sälja sina aktier bör det regleras att man i första hand ska sälja till befintliga delägare.
Minst lika viktigt är att ha en värderingsmekanism, gärna kompletterad med att man har möjlighet att ta in en extern part, exempelvis en revisionsbyrå som kan värdera bolag om man inte kan komma överens. För att ytterligare säkra att aktierna inte försvinner ur ägarkretsen bör man också säkerställa att bolagsordningen innehåller en så kallad hembudsklausul.

”man måste fånga upp alla tänkbara situationer som kan uppkomma.

Bolagsordningen är en offentlig handling som lämnas in till Bolagsverket och i den kan man reglera att det finns en rätt för befintliga ägare att köpa tillbaka aktier som överlåtits till en extern part.
– Det är viktigt att våga reglera alla jobbiga frågor i början när alla ägare har samsyn.
Det blir betydligt mer komplicerat om man senare blir oense och det inte finns något aktieägaravtal att falla tillbaka på.
Ytterligare en sak som bör regleras är vad som gäller om en person vill sluta i bolaget och starta egen konkurrerande verksamhet. För att undvika att det händer kan man skriva in en så kallad konkurrensbegränsningsklausul: vad gäller om någon hoppar av och är på väg att starta en liknande verksamhet? Hur ska man garantera att den personen inte bara tar hela affärsupplägget och genast startar ett eget bolag? Då kan man skriva in en “konkurrensbegränsning” som säger att detta inte får inträffa inom en viss tid – en slags karantän som hindrar personen från att under viss tid konkurrera med bolaget.
En annan känslig fråga är hur många timmar olika ägare har lagt ner i bolaget. Och vad ska all tid vara värd?
– En vanlig konflikt är att någon säger att ”nu har jag lagt ner 1,5 år av min tid på bolaget, och nu vill jag ha mina pengar”. Men hur tid ska premieras är ingen självklar fråga. Alla dessa frågor behöver tas upp i ett tidigt skede, avslutar Anna Forsebäck.

TÄNK PÅ ATT
Om man inte har tagit höjd för vissa situationer och det senare uppstår en tvist är det du som privatperson som får stå för eventuella ombuds- och rättegångskostnader. Och det kan stå dig dyrt. Om man blir stämd så måste man anlita en advokat, och det kostar pengar. Därför kan det, förutom att skriva ett genomarbetat kompanjonavtal, vara bra att redan i uppstartsfasen se över sin hemförsäkring. För det finns försäkringar som har rättsskydd och då är det på sin plats att se över vilka typer av ärenden som rättsskyddet täcker.

- A word from our sponsors -

Most Popular

Föregående artikel
Nästa artikel

More from Author

Carolina Lahbo – grundaren av Women in Business

Carolina Lahbo, grundaren av WiB, Women in Business berättar om varför...

Britt-Inger Jonsson driver BitWeb24

Britt-Inger Jonsson som driver BitWeb24 bygger hemsidor. Här berättar hon om...

Matilda Lorén – en av grundarna bakom Equine Academy

Tjugosjuåriga Matilda Lorén är en av grundarna bakom Equine Academy, en...

Therese Olsson VD för Venture Cup Sverige.

Therese Olsson, är VD för Venture Cup Sverige. Det är en ideell...
X
X