I Sverige slängs 1,3 miljoner ton mat per år. Julia Wikström har länge intresserat sig för hållbarhetsfrågor och bestämde sig för att ta tag i saken. Hon såg att det fanns en lucka mellan beställare och grossister i matkedjan och kom på hur man kunde digitalisera den annars analoga branschen – med mål att minska matsvinnet.
Intresset för hållbarhetsfrågor ledde till att Julia Wikström gick med i en grupp med mål att minska matavfallet, som idag uppgår till 1,3 miljoner ton per år. Intresset växte sig allt starkare och en idé började växa fram.
– Jag gick på möten där man pratade om att det saknas data från producenter, leverantörer och grossister. Det är en analog bransch där man till och med använder sig av fax.
Grossister arbetar med kataloger, ofta sida efter sida med produkter beställare inte behöver.
– Att göra kataloger tar tid. Jobbar man på det sättet är det omöjligt att minska matsvinnet.
Gapen mellan grossister, producenter och restauranger är enormt.
– De har ingen aning om vad restaurangerna kommer att köpa och chansar, vilket leder till överproduktion. Enligt Jordbruksverket lämnar 300 000 ton mat per år inte ens gården.
Hon tittade närmare på hur man skulle kunna lösa problemet teknisk tillsammans med sin man Johan Wikström och startade Food Techbolaget Snömoln.
Julia kontaktade ett 60-tal restauranger i hela landet, stora som små, och kom fram till att det ser likadant ut överallt.
– De flesta har en grossist och mindre leverantörer. De har inte tid att följa upp och ingen makt att påverka.
Digital revolution
Snömoln går ut på att man handlar råvaror via en digital plattform, Buyers and Suppliers. Priserna uppdateras så man hela tiden ser om de stiger. Där kan man även lägga in menyplanering och lagerhantering.
Verksamma i restaurangbranschen ser Jula och Johans lösning som en digital revolution.
– De gillar att kökschefer tvingas tänka efter och använda sig av data i planeringen.
Julia har fått pengar från Naturvårdsverket för att göra en prototyp.
– Nu kan man endast göra beställningar via plattformen, menyplanering och lagerhantering kopplas på efter att vi gjort en investeringsrunda.
Hon jobbar tillsammans med kunderna för att växa och bygga värde i tjänsten.
– Ska man förändra branschen måste man göra det tillsammans med aktörerna. Nu har vi fem restauranger och en grossist som sagt ja, de blir våra första pilotkunder.
Ett team jobbar på plattformen och två investerare har även gått in operativt.
– De hjälper oss att ta fram affärsmodellen. Som det ser ut bli det en prenumerationstjänst och så tar vi en marginell procent på försäljningen.
Hållbarhet och lönsamhet går hand i hand
Hur kommer då hållbarhetstanken in? Jo, restauranger vill köpa matsvinn och grossister vill sälja. Innan har det funkat si så där. Plattformen distribuerar inte bara matsvinn, den förebygger även uppkomsten. Julia berättar att en undersökning från USA visar att matsvinnet halveras om man jobbar med digitala lösningar.
– Grossisterna har inte så lång tid på sig att sälja matsvinn.På vår plattform blir restaurangernas menyer och lager synlig för grossister och matsvinnet kan matchas mot köpare.
Förutom att matsvinnet minskar ökar den digitala lösningen även lönsamheten för restaurangerna. En anledning är att det blir enklare att matcha kampanjer mot en relevant målgrupp.
– De flesta kampanjer och erbjudanden har tidigare varit orelevanta.
En annan följd av att sköta både menyplanering och lagerhantering digitalt är att man spar tid.
– Tiden man spar motsvarar en heltidstjänst.