Debatt: Glöm Jantetänket och uppmuntra innovation

Jantelagen, statlig byråkrati och (nästan) total brist på finansiellt stöd tar kål på många nya innovationer eller ser effektivt till att de aldrig ens uppkommer.

Av Bengt Wiberg, Snushäloinnovatör

Efter att ha gjort en flerårig uppfinnarresa och samlat på mig otaliga erfarenheter på vägen konstaterar jag att uppfinnare inte har det lätt. För några månader sedan skrev ministern för utveckling och forskning, Helene Hellmark Knutsson, på DN debatt att man ”satsar” ytterligare 1,5 miljard kronor i stöd till universitetens forskning. Inte med ett enda ord omnämns i denna långa artikel ordet ”uppfinnare”.

Privata uppfinnare står för 33 procent av alla Sveriges innovationer, det vill säga uppfinningar som blir affärer och skapar jobb medan universiteten och statliga forskningsinstitut står för 20 procent av alla innovationer.

Staten lägger 34 miljarder kronor årligen för att främja innovation. Universiteten och forskningsinstituten får 78 procent av dessa pengar. Enskilda privata uppfinnare får 0,5 procent (!). Ett av statens villkor för att som privat uppfinnare överhuvudtaget teoretiskt ska kunna få ta del av något stöd är att man har

a/ ett aktiebolag,

b/ tre år av positiva bokslut,

c/ minst 3 anställda och

d/ en omsättning på minst 1 miljon kronor.

Om du som liten uppfinnare hittar botemedlet mot cancer så är det med andra ord kört med stöd från staten! Om dessa vedermödor och den bekymmersamma svenska Jantelagen handlar nedanstående korta tankeväckande saga.

En liten saga som skulle kunna vara sann

En svensk man uppfann efter flera års oavlönat arbete ett nästan kostnadsfritt botemedel mot all uppkomst av cancer och tog patent på detta.

Eftersom han inte uppfyllde statens krav för att få bidrag till innovationen, då han saknade tre år av positiva bokslut, vände han sig istället till ett stort läkemedelsbolag som övertalade honom att sälja patentet. Uppfinnaren fick blott en miljon kronor för sitt patent med motivationen att den skulle kunna rädda miljoner liv årligen.

Därefter låstes patentet in i världens säkraste kassaskåp varefter nyckeln kastades bort och skåpet sänktes i havet. Uppfinnaren hade glömt att i avtalet försäkra sig om att botemedlet mot cancer skulle garanteras komma mänskligheten till del. Någon hjälp med juridiken från staten fick han ju inte.

När uppfinnaren försökte tala om för sin omgivning vad han uppfunnit och vad som hade hänt tyckte 7 av 10 att han var märkvärdig (jantelagen), 2 av 10 valde att se på reprisen på ”Mello” för andra gången istället för att bry sig. 1 av 10 var sympatiska till vad som hade hänt, men kunde inget göra.

Läkemedelsföretagen kunde därefter ostört fortsätta sälja sina mycket kostsamma- och dåliga mediciner med enorma vinstmarginaler med den interna kommentaren, ”Vem tjänar på att mänskligheten blir frisk?”

Sensmoralen i sagan är att det är svårt att göra sig hörd i Sverige och kommer man på något revolutionerande bra så tycker 7 av 10 att man är ”märkvärdig”. I USA och många andra länder ser man däremot upp till- och gläds också åt andras framgång! Staten lägger i princip alla forskningspengar i en och samma korg. Resultaten är nedslående om man inte betraktar Macchiarinis strupar i plast som en framgång. Endast ett fåtal hårdhudade och inbitna uppfinnare och entreprenörer orkar gå från A till Ö på egen hand utan statligt stöd och uppmuntran. Tack och lov finns ett eller annat ljus i kolmörkret. Ett av dessa är Sveriges nyföretagarcentrum.

Jag är nog ”märkvärdig” och definitivt envis för 2014 sa jag upp mig från en välbetald trygg anställning som ekonomichef i Lidingö stad för att bli världens kanske första snushälsoinnovatör. Bakgrunden är att jag snusat i 40 och hade 2010 fått problem med munhälsan. En präktig elefanthudliknande snuslesion (grop) i munslemhinnan, rött irriterat tandkött med mer gjorde det helt omöjligt att snusa då det sved och brände infernaliskt. 10 minuter efter att min tandläkare beordrat mig att genast sluta snusa hade jag via kommunens första förbandslåda och ett plåster löst problemet men det svenska snusets svidande och brännande. Plåstret fäste jag på snusportionens ena sida, klippte bort överskottet och placerade den skyddade sidan mot mitt skadade tandkött. Smärtan upphörde genast! Nikotinupplevelsen, doften och smaken var det samma som förut. Ett 150-årigt snusproblem var löst.

I min naivitet tänkte jag nog inte tanken att andra kanske hade samma problem eller att andra snusare också ogillar när snus bränner och svider på det känsliga tandköttet. Plåstret hade sedan länge ersatts med en mjukare kirurgtejp men fungerade lika bra. Jag var så när på att skänka bort hela konceptet gratis till Swedish Match, då jag börjat tröttna på att själv ”plåstra” om mina prillor. Jag hejdade mig i allra sista stund. Jag bestämde mig för att undersöka om det kunde finnas en marknad för min innovation och sökte upp Start-Up Stockholm som tände till rejält. Jag hade rätt. En stor marknadsundersökning gav resultatet att 4 av 10 snusare tycker svidandet är ”obehagligt” och 7 av 10 kan tänka sig köpa ett svidfritt snus. I den slutliga vetenskapliga lösningen innefattas ett impermeabelt, ultratunt (0,025 mm), omärkligt och ofarligt membran på ena sidan prillan i snustillverkningsprocessen. Materialet är godkänt av livsmedelsverket. Ovärderliga råd har fåtts av världens främsta forskare på snus och munhälsa under uppfinningsresan.

Nu tre år senare har produkten och tillverkningsmetoden vunnit pris för bästa affärsidé i Sverige i Venture Cup 2016.”Ettan” i branschen, Swedish Match, har tecknat ett licensavtal för min snusinnovation, men har inte ensamrätt. Sting Free Snus, som jag kallar min uppfinning, har sedan ett år uppmärksammats i ett flertal artiklar och helsidor Kunderna vill ha sitt svidfria snus och tobakshandlarna lika så (8 av 10). Snus ger dubbla vinstmarginalen jämför med ett paket cigaretter. Ett fenomen som i sig gynnar folkhälsan genom dess skade- och riskminimering.

Rökning dödar – snus gör det inte! Enbart i Sverige kostar rökorsakade sjukdomar 12 000 liv årligen till en samhällskostnad på 30 miljarder kronor årligen enligt statliga socialstyrelsen. En lungcancerpatient kan kosta miljoner att behandla men patienten betalar endast sitt högkostnadsskydd på 1100 kr/år! Snus är ingen hälsoprodukt men vetenskapligt konstaterat 97 procent mindre ohälsosamt än tobaksrökning. Snuset sponsras inte heller med en enda krona av staten till skillnad för tobaksrökningens nyss nämnda 30 miljarder.

Sting Free Snus kan bli en världssuccé då smärttröskeln, som tills idag effektivt har hindrat en stor andel av rökarna att fimpa för gott, nu är patenterat borta. Sverige har trots nuvarande snus svidande lägst andel rökare i världen. Endast 5 % av männen i åldern 30-44 år röker idag. Sverige har också lägst dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar i världen. Vi kan tacka det svenska snuset för detta. Forskning visar att 7 av 10 snusare är före detta rökare. Marknadspotentialen för en metod att tillverka vilket portionssnus som helst i världen, som inte svider på snusarna, är därför teoretiskt världens en miljard tobaksrökare.

Hur går det då? Rapporter strömmar in från tobakshandlare i Norge och Sverige som berättar att kunder i deras butiker frågar efter det svidfria snuset. De största butikerna i Sverige står på kö för att bli de första testbutikerna. Likaså världens två största e-handelsföretag som distribuerar snus till länderna utanför Skandinavien. Patentet publicerades i Svensk Patenttidning i mars så nu ska det bli fart på både tillverkning och att svara på den stora efterfrågan.

Ingen ska köpa detta patent i folkhälsans tjänst för att sedan sänka det i ett kassaskåp i havet efter att ha slängt bort nyckeln…

Det är dags för staten att inse att Sveriges framtid hänger på om vi som land kan glömma ”Jante-tänket” och istället aktivt uppmuntra innovation, också finansiellt, som kan förändra världen och skapa nya arbetstillfällen. Även om uppfinnaren är en prillig ensamvarg!

 

Speciellt tack till de som helt ideellt medverkat till innovationens utveckling.

Daniel Wiberg – civilingenjör på ÅF
Lars-Erik Strömberg – f.d. vd på Nokia och Adidas
Dr Ann Roosaar – Karolinska Institutet som doktorerat på munhälsa och snus 2006
Professor Tony Axell – troligtvis världens främsta forskare på munhälsa och snus
Professor Curt Enzell – f.d. FOU-chef för Swedish Match och uppfinnare av portionssnuset 1977
Philip Abedian – Innovationsrådgivare på Start-Up Stockholm
Samt hundratals snusare världen över.

Tack för ordet!

Bengt Wiberg, Snushälsoinnovatör Lidingö
info@bowsolutions.se

 

 

 

Like
Like Love Haha Wow Sad Angry

Om författaren

Relaterat

KOMMENTERA MERA

DELAD GLÄDJE ÄR DUBBEL GLÄDJE!

Håll dig uppdaterad!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och försäkra dig om att inte missa något!
PRENUMERERA