När småföretagare växer blir man plötsligt intressant för statliga bolag.
Det mest förunderliga är att innan omsättningen började visa uppgående siffror, var det ingen av de statliga bolagen som visade ett intresse alls. Som småföretagare får jag personligen alltid stå för alla risker för att kunna bedriva min verksamhet redan från uppstart till att bli framgångsrik.
Det är besynnerligt att statliga bolag gärna vill att vi småföretagare ska ställa upp gratis för att få fler att vilja starta eget. Det finns allt från att vara ambassadör till mentor som vi, helst kvinnor, ska ställa upp på utan att få betalt alls.
Finns det inte någon skam över att ge förslag att vi ska jobba gratis för andra, när vi själva bedriver våra egna företag och lägger ner all vår tid för att nå framgång?
Vem vill på allvar hjälpa andra att starta eget och betala det ur egen ficka när vi måste avstå tid för vårt eget företag.
Det är ju inte så man blir framgångsrik.
Skulle någon av de statligt anställda på allvar jobba gratis har jag svårt att tro på. När ett av de statliga bolagen frågade mig om jag ville vara mentor, så ställde jag frågan vad jag skulle få för ersättning blev svaret, ingenting.
Men om jag vill ha en mentor, ja då kostar det.
Var finns logiken kan jag undra?
Fick för övrigt förslag på en mentor och när jag googlade så visade det sig att de företag hen företrädde inte var så framgångsrika.
Behövde Kamprad en mentor när han började sälja tändstickor?
I dagens digitala värld så finns det massor av mentorer, det finns nätverk i affärer för småföretagare, det finns digitala mötesplatser och olika föreningar där vi småföretagare kan träffas och byta erfarenheter. Ofta utan kostnad eller att du väljer själv vem du vill ha mot att betala för en tjänst. Kanske någon framgångsrik person som du har i ditt nätverk och själv väljer?
Blev det fler kvinnor som startade eget efter Maud Olofssons eminenta förslag att flera hundra kvinnliga ambassadörer jobbade gratis. Jag har då inte sett någon statistik efter det, har du?
För övrigt tror jag inte att Maud skulle kliva ur sängen utan att få betalt…..
Hur många av alla anställda i statliga bolag som ska bistå företag är eller har varit företagare själva kan man ju fråga sig?
Sen finns det massor av bidrag att söka om du bara anlitar en konsult som ska hjälpa till att få dig att växa. Det är minst sagt anmärkningsvärt att staten gynnar konsulter trots att du själv kan din bransch bäst.
Inte är det underligt att det ofta är flera miljoner i bidrag som aldrig nyttjas till småföretagare när det är andra företagare som ska ha en del av det bidrag du själv söker och personligen tar hela risken.
Så all tid du ska lägga ned för att kanske få ett Nej är inte värt risken och att fylla i blanketter som är så omständliga att det krävs en konsult för att fylla i är det mest anmärkningsvärda av allt.
Hur tänker våra myndigheter kan man ju undra.
Att vara småföretagare är just riskfullt när vi satsar allt vi äger på det vi tror på, om våra myndigheter kunde inse det så skulle nog vi småföretagare bli fler och växa sig större.
Vi småföretagare är ju själva vår egen ambassadör och kan ju bäst det vi bedriver, eller hur?
Kanske dags för våra myndigheter att börja lita på oss som vill växa och att vi är kapabla att sköta det mesta på egen hand som vi småföretagare är vana vid redan från början.
Att vara mentor kräver tid och engagemang och avstå tid från sitt egna företagande och det är väl det första att få betalt för om vi ska hjälpa andra att nå framgång?
Hu svårt kan det vara för våra statliga bolag att begripa just det?
Siv Öberg
styrelseledamot
Småföretagarnas Riksförbund.