Hur uppfattas du – på LinkedIn? Vet du det? För det går fort. På bara en bråkdels sekund har andra bildat sig en uppfattning om dig. Det första intrycket bildas fort, blir bestående och är svårt att ändra.
Själv heter jag Angela Ahola och arbetar idag med att föreläsa kring det första intryckets betydelse och släppte ett par månader sedan min första bok Konsten att göra intryck.
Jag har alltid varit intresserad av första intryck och hur vi läser av varandra. Intresset för detta väcktes i tonåren. Själv tillbringade jag mina gymnasieår i en utpräglad överklasskola. Spelade samtidigt i ett dödsmetallband och såg förmodligen ut så som du gissningsvis tänker dig. Avvek med andra ord radikalt från övriga elever som hade precis de rätta märkena på sina kläder och föräldrar med fina jobb. Var samtidigt ambitiös och intresserad av skolan. Hur orättvist det än kan kännas så hade nog mitt utseende, hur jag fysiskt valde att ’presentera mig’ för omvärlden, ändå en inverkan på mina betyg.
Varför kan man ju fråga sig? Jo, forskning visar att vi människor tenderar dessvärre inte att bedömas utifrån de vi är. Utan utifrån hur andra uppfattar oss. Senare skulle min egen forskning även visa att till och med yrkesverksamma domare och nämndemän påverkas av de första intryck en misstänkt gör på dem.
Vi vet dock att i dag sker det första mötet inte alls alltid IRL, utan alltsom oftast över nätet – på LinkedIn, via företagshemsidor och dejtingsajter.
Men vad är det som avgör hur andra uppfattar oss där – på nätet?
Till att börja med, de psykologiska mekanismerna är desamma. Vi frågar oss om vi kan lita på dig. Är du snäll, godhjärtad och om din kompetens/kapacitet är hög eller låg. Vi försöker alltså läsa av samma egenskaper oavsett hur vi ses. Och oavsett vad det än är för ’information’ vi har till hands om varandra. Detta fenomen har benämnts av forskare som ’thin slices of behavior’ och innebär i korthet att vad det än är andra får veta om oss kommer de att använda det som ett underlag för att dra sina slutsater om hela vår personlighet – det kan vara så lite som ett visitkort, vår titel, eller en profilbild.
Så idag, för att lyckas med vår karriär eller med dejtande, behöver vi även bemästra konsten att göra intryck på nätet. Här kommer fem tips på vägen – med fokus på fotot.
- Ha koll. Var medveten om att bilden är viktig. Människan är i hög grad visuell.
- Sammanhanget. Din bästa Tinder-bild är nödvändigtvis inte densamma som på där fokus ligger på karriär och kompetens.
- Vilken bild av dig vill du förmedla? Bilden av en attraktiv person, en kompetent yrkesmänniska eller något annat? Använd din bild till att förmedla det jobb och den karriär du ösnkar. På företagshemsidor och karriärbetonade sociala medier ger en professionell bild – kanske till och med tagen i fotostudio – ett kompetent och seriöst intryck.
- Associationerna: Haloeffekten gör att även miljön där bilden är tagen påverkar andras bedömning av oss. Står vi på en bergstopp jämfört med mitt i stadsvimlen förmedlas olika bilder av oss. Bilden kan även vara tagen mitt i en aktivitet – när vi föreläser, står bredvid motorcykeln, gör en kul grimas utklädda på en maskerad eller sitter på vårt kontor. ’Imbibing idiot bias’ beskriver, till exempel, hur någonting så harmlöst som ett glas öl eller vin gör att andra uppfattar oss som mindre intelligenta.
- Kroppen. Står du rakryggad eller slokande, med en öppen gest eller armarna i kors? En upprätt huvudposition är mer auktoritärt än att lägga huvudet på sned, som är en empatisk signal. Men kan också uppfattas som undergivet och ursäktande.
- Stylingen. Är du klädd formellt eller ickeformellt? Ljusa eller mörka kläder? Har du utsläppt hår, uppsatt, är sminkad, bär glasögon eller kanske till och med solglasögon så kommer det att påverka hur andra uppfattar dig.
Stort lycka till!
PS.
Om du tycker att detta ämne är lika fascinerande som jag kan du läsa mer om detta i min bok ’Konsten att göra intryck’ och du får mer än gärna ladda ner vår nya innovation – appen Tosify – som hjälper dig ta reda på exakt vilka signaler din profilbild sänder.
// Angela Ahola
Fil. Dr. Psykologi