Blivande matentreprenör?

Det är svårt att hitta en bransch som omfattas av lika mycket regler som livsmedelsbranschen. Men ta det lugnt, läs på och ta hjälp av de branschorganisationer som finns. av maria östlund. Foto: Johan Gunseus

En rolig med krånglig bransch att starta företag inom. Här gäller att ha koll på all lagstiftning runtomkring.
– Det finns övergripande paraplyregler som gäller alla, sen finns det mer specifika regler som gäller beroende på vad man sysslar med. Det är mycket lagstiftning och den kan vara svår att grotta ned sig i, säger Joakim Meuller Bäckman på Livsmedelsverket
Känns det knepigt finns stöd och hjälp att få, det finns ett myller av olika branschorganisationer att vända sig till. De har tagit fram speciella riktlinjer som är viktiga för just sina specifika branscher.

I starten gäller det att få koll på de generella reglerna och se hur man ska omsätta dem i praktiken. Hanterar man animaliska produkter som köttfärs, korv, ägg, fisk eller mejerivaror finns speciella regler att efterfölja.
Anledningen till alla regler är att de produkter som kommer ut på marknaden ska vara säkra för kunderna.
– Det finns flera vägar att nå säkra livsmedel, 2006 beslutades det att företagaren själv får bestämma vilket sätt man vill använda sig av. De säger inte hur du ska göra utan vad du ska uppnå. I och med att det finns så många lösningar har det ställt högre krav på kontrollerna.

“I starten gäller det att få koll på de generella reglerna och se hur man ska omsätta dem i praktiken. Hanterar man animaliska produkter som köttfärs, korv, ägg, fisk eller mejerivaror finns speciella regler att efterfölja”

Foto-Johan-Gunseus_Starta & Driva ForetagDet är olika myndigheter som kontrollerar företaget, vilken myndighet man själv har beror lite på vad man gör.
– I de allra flesta fall handlar det om en lokal kontrollmyndighet, de heter olika i olika kommuner. I de fall det handlar om animaliska produkter är det oftast Livsmedelsverket som är ansvarig för kontrollerna.
Kontrollen baseras på riskerna i verksamheten och antalet kontroller står i proportion till verksamhetens risker. Det är även viktigt för företagaren att utföra egenkontroller. I systemet ska det ingå att kontrollera att maten är säker, rätt märkt och uppfyller lagstiftningens krav. Här ska det även ingå rutiner för personlig hygien.

Eu:s livsmedelslag gäller alla inom livsmedelsbranschen. I den finns grundläggande principer om hur livsmedel ska hanteras. Framför allt får de inte släppas ut om de inte är säkra, det vill säga skadliga för hälsan eller otjänliga. Här finns krav på spårbarhet, företagaren ska kunna tala om var råvaror eller färdiga livsmedel kommer ifrån och vem de sålt produkterna till.

Man har också krav på sig att se till att produkten dras tillbaka om den visar sig inte vara säkert. Det är livsmedelsföretagaren som ska se till att de produkter som tillverkas, säljs, lagras eller transporteras uppfyller lagstiftningens krav.
Sen kommer vi till kraven på informationen om livsmedlen till kunderna. Märkningen, både text och bilder, måste vara tydlig och lätt att förstå så kunden kan göra medvetna val. Detta gäller även annan dekor i anslutning till produkten och muntlig information, den får inte vilseleda kunderna. Även här finns specialbestämmelser för olika grupper av livsmedel. Exempelvis måste fetthalten anges på malet kött och charkuterier.
Hygienlagstiftningen är inte längre lika detaljerad, för att den ska kunna täcka alla olika livsmedelsföretag. Inom det området har de olika branschorganisationerna tagit fram riktlinjer om hur just de ska tillämpa lagstiftningen.


Tankar på export?
Först och främst måste vi skilja på begreppen export och utförsel. Export sker till länder utanför EU och utförsel till länder inom unionen. Är man godkänd av kontrollmyndigheten i Sverige gäller det inom hela EU, men man måste informera sin kontrollmyndighet innan man letar sig utanför Sveriges gränser. I de allra flesta fall råder fri handel inom EU, men någonting som är viktigt att tänka på är att märkningen uppfyller mottagarlandets krav och att man ska kunna spåra produkterna. Undantag är animaliska livsmedel, där det kan krävas särskilda intyg.

Vill man exportera livsmedel till länder utanför EU är det vanligt att mottagarlandet kräver ett intyg som tagits fram av Livsmedelsverket och den centrala livsmedelsmyndigheten i det aktuella landet. Ibland vill även mottagarlandet inspektera anläggningen där produkterna tas fram i Sverige.

Svenska exportsuccéer
Svensk livsmedelsexport går som på räls. Enligt Livsmedelsbranschen uppgick livsmedelsexporten till 70 miljarder kronor 2014. Det vi svenskar är bäst på är mat och dryck till frukost, fika och fest.

Detta går hem utomlands
• Västerbottenost – Den eftertraktade delikatessen från Burträsk går hem i världen.
• Frysta tårtor – Tyskarna älskar Almondys frysta mandeltårtor.
• Kaffe – Engelsmännen har börjat dricka kaffe tack vare Gevalia och Löfbergs.
• Pepparkakor – Den svenska julfavoriten sprids i Europa, Kina och Usa, där man äter kakorna året om.
• Skorpor – I Frankrike ses de som ett mer hälsosamt alternativ till kakor och kex.
• Ärtor – Findus ärtor går hem hos italienska finsmakare.
Källa: Livsmedelsbranschen

Like
Like Love Haha Wow Sad Angry

Om författaren

Relaterat

KOMMENTERA MERA

DELAD GLÄDJE ÄR DUBBEL GLÄDJE!

X