Skydda dina intellektuella tillgångar

Immaterialrätt är ett ofta eftersatt område bland entreprenörer. Har man inte kontroll över sina intellektuella tillgångar kan hela företaget bli värdelöst. Därför är det bra att kartlägga tillgångarna och snabbt lägga upp en strategi för hur de ska skyddas.

PG-Photo-by-Valentin-Baat-2015_01_18-6599-copy_fixedImmaterialrätt låter kanske inte så sexigt. Dessutom avslöjar ordet ingenting av vad det betyder. För att förenkla det något kan man översätta rättsområdet från engelskans Intellectual Property till det mer lättbegripliga begreppet intellektuella tillgångar, vilket är vad immaterialrätten handlar om. För det är just ditt intellektuella kapital, dina idéer, dina koncept, dina innovationer, dina texter, dina bilder, dina mönster eller din design som immaterialrätten ska skydda.

Om man har en verksamhet är ett tips att försöka zooma ut från sin business och undersöka vilken typ av intellektuella tillgångar som finns i bolaget, och därefter försöka lista upp hur man kan skydda dem. Du har kanske tagit fram en kod till en mjukvara, och då bör du fundera över hur du ska skydda den koden, så att den förblir under din kontroll. I Sverige kan man inte – till skillnad från vissa andra länder – få patent för en kod, utan den hamnar i den juridiska kategorin upphovsrätt.

Generellt sett är immaterialrätt ganska eftersatt bland startups och entreprenörer.
– Men har man inte kontroll över sina tillgångar från början kan hela affärsidén bli värdelös. Det gäller i synnerhet om dina kreativa tillgångar utgör kärnan i affärsverksamheten, säger Patrik Gargolinski, grundare av juristbyrån Lexiq som bland annat fokuserar på immaterialrätt.

I det moderna kunskapssamhället har andelen immateriella tillgångar ökat medan materiella tillgångar har minskat. Man brukar lite slarvigt säga att runt 80 procent av de moderna bolagens tillgångar är immateriella. Exempel på stora bolag där immateriella tillgångar är övervägande är Google, Facebook och Spotify. De äger inte fysiska tillgångar, utan det är snarare varumärke, humankapital, know-how och mjukvara som står i fokus. Och dessa bolag har förstås jurister och avancerade juridiska strukturer på plats som kontrollerar att tillgångarna stannar i bolaget, för annars kan någon annan kommersialisera dem.

”Om du driver ett företag ska du se till att vara snabb med att skapa en kontrollsituation över dina tillgångar”

Att värna om sina immateriella tillgångar är en av de första sakerna man ska göra redan innan man har startat bolaget. Det gäller att skapa en kontrollsituation.
Patrik Gargolinski förklarar:
– Ett universitet som till exempel forskar fram en ny form av gen kan patentera genen och sedan upplåta en licens, för att på så sätt behålla incitamentet att kommersialisera genen.

När det gäller patent finns det också krav på absolut nyhetsvärde – har man flashat runt sin uppfinning för världen går det inte att få patent för den i efterhand. Men hur ska man då skapa kontroll över sina immateriella tillgångar? Det finns i princip fyra sätt. Vissa skydd kan man få genom registrering. Du kan till exempel få patent på en tekniklösning, ett designskydd och skydd av ditt varumärke. Sedan finns vissa skydd som uppkommer formlöst, som till exempel upphovsrätt. Där finns dock vissa krav som måste vara uppfyllda för att text, bild, musik och andra kreativa verk ska få upphovsrätt – det ska bland annat finnas en viss originalitet. Även varumärkesskydd kan man i vissa fall uppnå genom att inarbeta varumärket på marknaden. Det tredje sättet som intellektuella tillgångar kan skyddas på är genom kontraktuella konstruktioner; man ingår olika avtal för att skydda sina alster. Det kan vara i form av sekretessavtal eller att man kommer överens om att överföring sker från de anställda till bolaget. Det fjärde sättet är att få kontroll genom att rent fysiskt skydda tillgången, till exempel genom att förvara ett hemligt recept i ett bankvalv och endast låta några få personer ha tillgång till det.
– Många tror att bolaget får de intellektuella tillgångarna som de anställda genererar automatiskt, men så är det oftast inte. Om en central person försvinner, kanske någon som har stått för en central revolutionerande formgivning, så kan bolaget förlora kontrollen eftersom det i regel inte får använda sig av den designen utan medgivande eller överlåtelse av rättigheten från personen i fråga.

Även i större bolag blir det missar. När ett bolag ska köpa ett annat görs en slags besiktning av målbolaget – due diligence – och då är det väldigt vanligt att man upptäcker missar i de intellektuella tillgångarna. Det kan exempelvis vara så att bolaget tillverkar en viss patenterad, teknisk produkt, men så visar det sig att produkten även innehåller en mjukvara som i själva verket ägs av en annan part. När sådana saker upptäcks händer det att det tilltänkta målbolaget tappar i värde.
Riktigt stora företag hamnar ofta i tvister som dels ger negativ publicitet, och dels säger någonting om hur känsligt det är med patent. Hur olika branscher ser på patent skiljer sig åt. Inom IT-sektorn har det varit ganska strikt, men inom telekombranschen har man försökt att samarbeta lite mer.


Screen-Shot-2016-08-29-at-14.40.48

Upphovsrätten gäller för konstnärligt skapande och uppstår utan registrering, i samma stund som verket kommer till.


På den svenska telekomkoncernen Ericsson har de till exempel en IPR-portfölj på 37 000 patent. Inom telekombranschen har man försökt att tillsammans komma fram till lösningar som gynnar hela branschen. Nu tycker Ericsson att Iphonetillverkaren Apple har brutit mot en del av uppgörelsen och har därför relativt nyligen stämt Apple för patentintrång.
Applestämningen handlar om mer än den faktiska tvisten. Inom telekombranschen arbetar man nämligen med så kallad öppen standardisering som innebär att konkurrenter bidrar till att utveckla gemensamma standarder, exempelvis 2G, 3G eller 4G. I praktiken fungerar det så att ingenjörer från hela världen möts för att dela med sig av sina tekniska lösningar. Den bästa lösningen blir sedan en del av den gemensamma standarden. När man beslutar om vilken standard som ska gälla är det fortfarande oklart vem som äger patentet – det tar ofta lång tid att slå fast.

Orsaken till samarbetet inom telekomindustrin är tron på att ingen enskild aktör hade kunnat driva utvecklingen framåt lika snabbt som den samlade teknikeliten. Eftersom man i princip delar med sig av sina tekniska lösningar behöver aktörer som bidragit med sina stora investeringar, såsom Ericsson, också få avkastning för sina insatser. Och här har det skurit sig med Apple. Eftersom Ericsson vill ha en rimlig avkastning för sitt arbete har de stämt Apple som, enligt Ericsson, inte har bidragit till den grundläggande teknologin för telekommunikation men likväl byggt sin affärsverksamhet kring just öppna standarder.
Applefallet är relevant för hela branschen då det pekar mot en icke önskvärd riktning – en konsensuskollaps som alla förlorar på. För om varje företag utvecklar egna lösningar i framtiden kan vi inte använda våra mobiltelefoner världen över, telefonerna blir dyrare och den globala teknikutvecklingen går långsammare.

Men tillbaka till det mindre, nystartade bolaget. Som entreprenör ska man helst jobba proaktivt med sina intellektuella tillgångar genom att identifiera vilka som finns. I verkligheten kan det dock även bli reaktivt arbete där man upptäcker att någon använder det egna varumärket, eller att någon kanske registrerat en domän med det egna namn. Då är frågan: Kan man komma åt det? Och hur kan man i så fall få någon att sluta begå intrång. Svaret är att det kan vara svårt. Även om du har skyddat dig och dina immateriella tillgångar, finns det ändå många gråzoner som även mycket stora aktörer utnyttjar. Du kanske har varumärkesskydd för ett visst ord, men då kommer en aktör som använder ett ord som är nästan likadant – det kanske visar sig vara för likt, men då lägger aktören till en liten bild också.
– Varje skydd har en sfär runt sig och det sträcker sig inte hur långt som helst. Utanför skyddet får andra göra liknande grejer, men inte alltför lika. Det är inte alltid så lätt att avgöra, och här krävs det ibland jurister för att göra en bedömning, säger Patrik Gargolinski.
Det händer såklart också att samma idé kläcks på olika håll vid samma tidpunkt. Frågan är då om det beror på en slump eller om det finns uppsåt. Vi frågar Patrik Gargolinski:
– I de flesta fall finns ett uppsåt bakom. Inte för att göra ett intrång, men ett uppsåt att kopiera, eller låta sig inspireras lite väl mycket. Många av våra största klädkedjor åker på så kallade inspirationsresor och har som arbetsmetod att inspireras av plagg man hittar utomlands. När det upptäcks kan det bli en fråga: var det här alltför likt originalet eller inte?

Man bör därför redan från början, och sedan kontinuerligt, kartlägga sina intellektuella tillgångar och se hur man kan skydda dem. Sätt upp en strategi för dina intellektuella tillgångar och se till att följa den. Det gäller såklart inte alla. Om du öppnar en frisörsalong har det kanske inte högsta prioritet. Likväl kan det även där finnas ett intresse av att ha ett starkt varumärke som ska kunna skyddas. Patrik Gargolinski påpekar att många gör misstaget att snåla in på arbetet med sina intellektuella tillgångar, men att göra på det sättet kan ofta visa sig bli dyrt i ett senare skede.
– Om du driver ett företag ska du vara snabb med att skapa en kontrollsituation över dina tillgångar. Registrera ditt varumärke, köp webbdomänen och ha hela tiden ett vakande öga ut mot marknaden så att du snabbt kan stävja eventuella intrång.

 

Like
Like Love Haha Wow Sad Angry
1

Om författaren

Relaterat

KOMMENTERA MERA

DELAD GLÄDJE ÄR DUBBEL GLÄDJE!

Håll dig uppdaterad!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och försäkra dig om att inte missa något!
PRENUMERERA