Han var tändstickskungen som styrde världen. Med fastigheter och tändstickor utvecklade Ivar Kreuger ett imperium där stater och banker över hela världen sögs in. Till skillnad från hans fastigheter vilade dock koncernen på lös grund, och kollapsen fick katastrofala följder.
Paris den 12 mars 1932. Ivar Kreuger hittas död i sin lägenhet på 5 Avenue Victor Emanuel III – en gata som i dag heter Avenue Franklin D. Roosevelt. Ivar Kreugers sekreterare, Karin Bökman och Krister Littorin, vice vd i Kreuger & Toll hittar den skjutne finansmannen fullt påklädd i sin säng. Bredvid kroppen ligger en semiautomatisk pistol. Karin och Krister tillkallar polis, och tillsammans med en läkare kommer de fram till att Ivar Kreuger har begått självmord. Det hade antagligen skett på förmiddagen mellan klockan 10:45 och 12:10. Det var nämligen då som Ivar Kreugers hushållerska, mademoiselle Barrault, var ute och handlade. På skrivbordet vid den skjutne finansmannen ligger ett tjockt kuvert. Det är adresserat till Krister Littorin.
Det tjocka kuvertet skulle innehålla tre brev som också var försedda med kuvert. Förutom brevet till Littorin var ett brev till Ivars syster Britta och ett till Sune Scheéle. Vad som stod i breven till Britta och Sune har aldrig blivit offentliggjort, men vi återkommer till vad som stod i brevet till Littorin om en liten stund.
Ivar Kreuger hittades död en lördag. Tio dagar tidigare hade han firat sin 52-årsdag. Han föddes 1880 i Kalmar, var utbildad ingenjör, och i slutet av 20-talet skulle han kontrollera merparten av världens tändsticksproduktion samt flera stora industrikoncerner. Och sällan har ordspråket ”den som gapar efter mycket mister ofta hela stycket” varit så träffande. Ivar Kreuger skulle senare i livet leva på lånade pengar samtidigt som han lånade ut pengar till stater – pengar som verkligen behövdes för att bygga upp ett sargat Europa som slickade såren efter Första Världskriget. Men Kreuger skulle också få ekonomiska problem och hans död skulle utlösa den så kallade Kreugerkraschen – en av historiens absolut största konkurser som gav ringar på vattnet och ledde till ekonomisk kris för såväl privatpersoner som hela länder.
Men detta visste Ivar Kreuger förstås inte när han var pojke i Kalmar. Han beskrivs som ett mycket begåvat barn och lyckades ta sin studentexamen redan vid 16 års ålder. Efter studier vid KTH där han tog en kombinerad civilekonomexamen i maskinteknik och väg- och vattenbyggnad tillbringade han sju år utomlands, bland annat i Mexiko, Sydafrika, Storbritannien, Indien och Tyskland. I Sydafrika drev han bland annat en restaurang som såldes efter kort tid, och han återvände ofta till USA där han var anställd hos flera företag som utförde konstruktions- och beräkningsarbeten åt byggbolag. Han deltog också i uppförandet av flera skyskrapor på Manhattan, bland annat den spektakulära Flatiron Building, och blev så småningom chefsingenjör på flera projekt i New York.
”Som mest hade koncernen 250 fabriker i 43 länder. Förutom statslån var AB Kreuger & Toll även majoritetsägare i flera svenska industriföretag såsom LM Ericsson, SCA och Boliden”
Åren utomlands gav honom nya, unika kunskaper, framförallt vad gäller byggmetoder som ännu inte kommit till Sverige. Men Ivar Kreuger lärde sig även en hel del om hur de amerikanska storföretagen fungerade, inte minst vad gäller aktiehandeln på Wall Street. När han återvände till Sverige i december 1907 var det med ambitionen att lansera nya byggmetoder. Först hade Ivar Kreuger tänkt arbeta för det amerikanska företaget Trussed Concrete Steel Co. tillsammans med sin kusin Henrik Kreüger. Även Paul Toll på byggfirman Kasper Höglund, som tidigare anlitat kusin Henrik som konsult, blev aktuell för att dra igång en ny firma. De fick ett lån av Härnösands Enskilda Bank och den 18 maj 1908 grundade Ivar och Paul byggföretaget Kreuger & Toll. Byggtekniken med stålbalkar och armerad betong kom lite tidigt in på den svenska marknaden och det var, till en början, svårt att få projekten godkända av de svenska myndigheterna, men snart skulle deras metoder ligga till grund för nya spektakulära fastigheter som ännu förgyller Stockholms stadsbild.
På Kungsgatan i Stockholm finns till exempel en av bolagets första byggnader. Kungsgatan i vår huvudstad är en av Sveriges mest kända paradgator. Den skär bland annat genom Vasagatan, Drottninggatan och Sveavägen. I början av denna aveny, vidStureplan, reser sig fastigheten Myrstedt & Stern på Kungsgatan 5. Byggnaden i gotisk stil uppfördes av Kreuger & Toll efter ritningar av arkitekten Ernst Stenhammar och konstruerades av Ivar Kreugers kusin Henrik Kreüger. Byggnaden var den första i Stockholm som uppfördes enligt renodlad skelettkonstruktion i armerad betong. Andra stora projekt som Kreuger & Toll genomförde var Stockholms Stadion, NK, Danvikshem och grundläggningen till Stockholms Stadshus.
Vid den här tiden var inflyttningen till Stockholm enorm och Ivar Kreuger skulle snart börja intressera sig för att spekulera i fastigheter som han ansåg var kraftigt undervärderade. Han skulle göra en hel del bra fastighetsaffärer och arvet av dessa resulterade i fastighetsbolaget Hufvudstaden, som fortfarande finns kvar. Snart grundade Ivar Kreuger även Svenska Tändsticks AB, fröet till det som nu är Swedish Match. Företaget växte från en mindre tändsticksfabrik i Kalmar till grunden för en storslagen finans- och industrikoncern. För att expandera behövdes kapital och Kreuger kom på ett innovativt sätt att få in kapitalet, nämligen genom ett system som kallades participating debentures. Folk investerade i koncernen med hjälp av dessa finansiella instrument, som i praktiken var skuldebrev med en utdelningsmöjlighet. Där kombinerades en högre säkerhet med en möjlighet till vinst. Eftersom räntan var skattefri lockade systemet såväl stora som små investerare. Att bankerna sålde detta finansiella instrument gjorde att det spred sig snabbt över världen.
Med det här systemet som bas kom det in mycket kapital till koncernen, och skulle senare omvandlas till förmånliga lån till stater. Frankrike lånade till exempel 75 miljoner kronor och Tyskland lånade 125 miljoner kronor. Lånen behövdes för att rusta upp de europeiska länderna efter första världskriget, och var oftast villkorade mot avtal om monopol på olika länders tändsticksindustrier. Förutom att kapitalet som lånades ut till stater kom från Ivar Kreugers hopsnickrade finansiella instrument lånade koncernen även själv pengar från amerikanska banker. Sammanfattningsvis innebar denna konstruktion av komplicerade investeringar i koncernen att Kruger blev världsledande på tändstickor.
Som mest hade koncernen 250 fabriker i 43 länder. Förutom statslån var bolaget AB Kreuger & Toll även majoritetsägare i flera stora svenska industriföretag såsom LM Ericsson, SCA och Boliden.
”Svenska Tändsticks AB, fröet till det som nu är Swedish Match, växte från en mindre tändsticksfabrik i Kalmar till grunden för en storslagen finans- och industrikoncern”
Två år innan Ivar Kreuger hittades död i sin lägenhet i Paris var han i USA. Där blev han hedrad och mottagen som en av världens ledande industri- och finansmän. Han analyserade det världsekonomiska läget och höll även ett uppmärksammat tal där han betonade vikten av världshandel: varor och kapital ska röra sig fritt över nationsgränserna.
När den amerikanska aktiemarknaden kollapsade i oktober 1929 föll kursen på Kreuger & Tolls participating debentures på New York-börsen kraftigt. Den låga kursen gjorde det omöjligt att locka nya investerare, vilket Kreuger var i stort behov av. När de utländska bankerna började säga upp lånen blev likviditetskrisen akut och några månader innan Ivar Kreuger hittades död i Paris stödköpte han själv aktier för att hindra den nedåtgående spiralen.
När Kreuger vände sig till Riksbanken för att få stöd fick han till svar att banken skulle gå med på att bevilja kredit mot att man fick göra en total genomlysning av verksamheten. Utredningen visade att det saknades 135 miljoner kronor för att betala de betalningsanspråk som var riktade mot koncernen. Ivar Kreugers imperium var med andra ord i ett väldigt utsatt läge.
Ivar Kreuger återvände från New York med båt och anlände till Paris den 11 mars 1932. Den dagen hade han en första överläggning med Krister Littorin, vice vd i Kreuger & Toll samt med bankmannen Oscar Rydbeck. Tillsammans bestämde de att de skulle sammanstråla i Berlin med riksbankschefen Ivar Rooth några dagar senare.
Men dagen efter hittades Ivar Kreuger alltså skjuten på en säng i Paris. I brevet som var adresserat till Krister Littorin stod det: ”have made such a mess of things that I believe this to be the most satisfactory solution for everybody concerned. Please, take care of these two letters also see that two letters which were sent a couple of days ago by Jordahl to me at 5 Avenue Victor Emanuel are returned to Jordahl. The letters were sent by Majestic – Goodbye now and thanks.”
Sedan den här dagen finns det, än i dag, många som ifrågasätter huruvida Ivar Kreuger verkligen begick självmord. Det har skrivits otaliga böcker om oklarheter runt honom och om dödsorsaken. Klart är att efterspelet efter bortgången ledde till den berömda Kreugerkraschen och att konkursen fick en förödande effekt vilket inte är så konstigt. Två år före han hittades i sin lägenhet i Paris stod koncernen för nästan 64 procent av den totala omsättningen på Stockholms fondbörs. Ivar Kreuger fick inga egna barn, men han hade testamenterat en halv miljon kronor till sin livskamrat, Ingeborg Eberth. Beloppet som i dagens värde motsvarar över 13 miljoner kronor betalades dock aldrig ut, eftersom det inte fanns några pengar.